Utförsäkring - hotet på modet ?
I det meddelande med följande understrukna rubrik Information av den under bildande riksorganisationen "Allians för arbete", innehållande kraftigt vinklad och förvrängd information som Thérèse Rajaniemi tydligen helt självsvåldigt och bakom ryggen på Allians-arbetgruppens ledamöter, i slutet av november 1997 sände ut till mängder av människor med utnyttjande av sitt hemliga register, påstods bl.a. att Alliansen enats om att ett av dess "krav" skulle vara "Ingen utförsäkring av arbetslösa". Thérèse Rajaniemi hade dessutom utelämnat "kravet" "Ingen bortre parentes". Detta vill jag kommentera - men frågar mig först:
Byggs registren fortfarande på ?
Thérèse Rajaniemi's register påstås kunna omfatta ca 1500 människor, möjligen har samtliga som någon gång kontaktat Thérèse Rajaniemi med brev, telefonsamtal m.fl. tillvägagångssätt och som uppgivit sin adress hamnat i detta hemliga register. Ett verkligt "matnyttigt" tillskott måste dock registret fått i och med den utförliga registrering som skedde vid Hofors-mötet den 25/1 1997, och som jag kommenterade i mitt svars-inlägg "Peter - jag har varit i Hofors!". Någon deltagarlista från Hofors-mötet fick jag dock aldrig, trots upprepade påstötningar!
Apropå register känns det ganska oroande med den flitiga videofilming av mötesdeltagarna som ägde rum såväl på Hofors-mötet som på Västerviks-konferensen. I Västervik utfördes också - av för konferensdeltagarna okända personer och för okänt ändamål - en omfattande stillbildsfotografering av deltagarna.
Den som inte säger nej... - säger ja
Så brukar det heta. Skulle vi arbetslösa inte säga nej till en "bortre parentes" - alltså nej till en tidsbegränsning av den tid vi får uppbära a-kasseersättning, så innebär det ju att vi accepterat tidsbegränsningen! Men det är just tidsbegränsningen som våra "fiender" vill införa, för det är ju då vi blir försvarslösa, och lovligt byte.
Nu verkar vissa, som säger sig företräda oss arbetslösa, tycka att frasen "Ingen utförsäkring av arbetslösa" helt kan ersätta kravet om en icke tidsbegränsad a-kassa. Krav om en icke tidsbegränsad a-kassa är ju för övrigt verkligen inget "krav" om någon ytterligare förmån, det är ett krav om att få behålla en rättighet - någon tidsbegränsning har förut inte funnits och det har i kombination med den numera borttagna garantin mot utförsäkring, garanterat att ingen arbetslös blev tvångsutförsäkrad. Vill du eventuellt läsa mer vad utförsäkring kan innebära kan du läsa min debattartikel "Tiotusentals utförsäkras" (som publicerades i Katrineholms-Kuriren redan 25/9 1996). Läs gärna också min text "Arbetslösa tvångsutförsäkras" om den förutvarande garantin mot utförsäkring.
Tre steg framåt...
Ingen arbetslös med ett uns av självbevarelsedrift och förnuft kvar vill väl bli utförsäkrad, men struntar vi att också kräva stopp för införande av tidsbegränsning av a-kassan innebär det att vi accepterar att vi, när vi blir arbetslösa, i princip också blir "rättslösa".
För ingen förväntar sig väl att "Ingen utförsäkring av arbetslösa" plötsligt kravlöst skulle införas; alltså att arbetslösa utan krav på motprestation skulle få uppbära a-kassa - då skulle ju nästintill "medborgarlön" ha införts! Införs en tidsbegränsning, d.v.s. en "bortre parentes", blir ju självklart villkoret för att efter "nådatiden" (parentes- tidsbegränsnings-tiden) , "ingen utförsäkring av arbetslösa" ska gälla, att vi som arbetslösa låter oss kommenderas till allsköns tvångsarbeten året runt för ersättning på a-kassenivå. Det blir nya varianter på forna tiders tvångsarbeten och nödhjälpsarbeten, många arbetslösa har ju redan börjat förnedras och utnyttjas som "slavar" i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
En mycket klok och sakkunning vän till mig, brukar säga att "regeringen tar tre steg framåt - och ett steg bakåt" när de vill införa försämringar. I a-kassefrågan har det förenklat tydligen tagit sig följande uttryck: Först skrämmer man fullständigt vettet ur folk, genom att förespegla att ovillkorlig utförsäkring drabbar alla som inte lyckas skaffa sig ett jobb inom parentestiden. Något som få uppmärksammade, var att detta dessutom skulle införas retroaktivt, alltså att parentestiden skulle räknas från en tidpunkt långt innan beslutet togs. Detta för att åtskilligt fler människor snabbt skulle kunna sopas bort från a-kassan. Dessa förändringar får symbolisera de tre fientliga stegen framåt.
... och ett steg bakåt. Men låt dig inte luras
I jämförelse med de först presenterade chock-utförsäkrings-utsikterna ska det väl föreställa en generös och human eftergift när man nu tar "ett steg bakåt" och försiktigt ger signaler om att arbetslösa kanske trots allt inte ska tvångsutförsäkras i massor, även om tidsbegränsningen ändå, komplett med retroaktiviteten, precis som planerat införs - nu vill man väl att det ska som en framstå som en ren förmån att vi arbetslösa "bara" ska tvingas till förnedrande och slavlönebetalda "åtgärder" och tvångsarbeten året runt.
Alliansen för(s)toppades
Vi arbetslösa har ju knappast någonting alls att sätta emot och förhindra att tidsbegränsningen införs. Det initiativ om ett landsomfattande påtryckningssamarbete bara mellan landets alla politiskt oberoende intresseorganisationer för arbetslösa, som från början kom från SAK - Sveriges Arbetslösa Kvinnor, (s)tals, förvanskade(s) och (s)närjdes på Västervikskonferensen 4-7/9 1997.
I vems trådar...
Thérèse Rajaniemi som för ca ett år sedan (liksom nu) gärna ville framstå som alla arbetslösas "språkrör" har nu bekänt sin regeringslojala anknytning i och med att hon nu är inskriven och uttalad socialdemokrat. När hon nu bakom de övriga i Allians-arbetsgruppens rygg sänt ut "information" som inte längre omnämner "Ingen bortre parentes" (ingen tidsbegränsning), som ett av Alliansens krav tycker hon tydligen att det är fullt okay att tidsbegränsningen införes och att arbetslösa sedan ska kunna tvingas till förnedrande och ständigt tvångsarbete till slavlöner!
En lo, som mist sin klo
Och LO har enligt min mening verkligen inte heller någon hedrande roll i tragedin: Vi arbetslösa betalar helt i onödan ofantliga summor i avgift till våra fackförbund - går du ur ditt fack och bara kvarstår i a-kassan sparar du in 75% av den nuvarande fackavgiften!!! En stor del av fackavgiften går vidare till just LO, som ju de flesta arbetslösa är ense om struntar i vi arbetslösas bästa. LO har ju t.ex. inte sagt nej till den "bortre parentesen"! LO vidarebefodrar också i sin tur stora summor till socialdemokraterna, vilket ju är det parti som nu regerar och säger sig vilja införa nämnda tidsbegränsning i a-kassan, m.fl försämringar.
Hur är vi arbetslösa egentligen funtade? Många röstar fortfarande på det parti som förstör och försämrar för oss och betalar fortfarande till sina fack, som sedan finansierar samma sabbande parti.
Jämförelser med maffia-sedvänjor känns inte alltför främmande, där tvingas affärsidkare m.fl. betala maffian för "beskydd" - det absurda är bara att det enda verkliga hotet brukar komma från vara maffian självt, som grymt och brutalt bestraffar den som eventuellt inte vill ha "beskyddet".
Pest och kolera
Regeringen vill få oss att tro att neddragningarna och försämringarna är "nödvändiga" och på något naturenliga, ofrånkomliga och oundvikliga - och att bara vi röstar "rätt" och passivt betalar till fackföreningarna kommer partiet/LO/facket att "beskydda" oss. Först presenterar man hoten och sen låtsas de själva vilja "beskydda" oss - vidrigt så det förslår!!!
För annars kan ju "stora stygga vargen" komma in från höger och den - ja, och den är ju förstås om möjligt ännu mer grym och hotfull. Det gäller alltså bara att presentera en politik - ett "beskydd" - som framstår som en hårsmån fördelaktigare. Resultatet blir att vi i stort sett har att välja mellan "pest och kolera"!
Upp till kamp emot kvalen...
Ja, så står det i visan (Internationalen), men nuförtiden hjälper det inte alls att blint förlita sig på de partier och fack som uppstod just för att stå "emot kvalen". Numer är det som sagt dessa instanser som själva utformar "kvalen"och uttalar hoten istället!
Arbetslösa - förenen eder ...
Nu får vi slåss själva! Vi kan ändock påverka! Gå samman i grupper, se helst till att ni inte bygger er verksamhet på några som helst ekonomiska bidrag från politiska, fackliga, kyrkliga eller andra organisationer.
Kontakta istället den fackförening du eventuellt fortfarande är medlem i, berätta att du vill gå ur facket och bara kvarstå i a-kassan för att du insett att facket hellre stjälper än hjälper oss arbetslösa. På detta sparar du in 75% av den fackavgift du tidigare gött fackföreningarna, LO och SAP med - dessa pengar kan du nu istället använda för att finansiera kampen i din egen kampgrupp för arbetslösas rättigheter.
Åtgärden att gå ur facket ska ju naturligtvis också tjäna syftet att få de parter som förut levt gott på din fackavgift att ändra sin politik till en riktning så att den stödjer ditt intresse som arbetslös om ett riktigt arbete och trygghet. Och då menar jag trygghet - liksom värdiga försörjningsförhållanden - även under de tider då inte ett riktigt arbete står att få. Man brukar ju inte betala avgift till föreningar o.dyl., som uppenbart motverkar det man som individ vill uppnå.
Om du känner till några som fortfarande har ett riktigt arbete - tala med dem om "parentesen"/tidsbegränsningen. Accepterar de att den införs? Vill de att deras trygghet ska förstöras genom införande av en tidsbegränsning som leder till att de vid eventuell längre arbetslöshet riskerar att förlora det mesta av den egendom de för sina tidigare arbetsinkomster skaffat sig? Hur ser de på utsikten att förlora sitt arbete bara därför att arbetsgivaren vill ta in någon annan - eller kanske rentav samma person igen, men nu - att tvångsarbeta för bara a-kasseersättningen?
Inte heller den som har en anställning är tvingad att vara medlem i facket - det finns alltså påtryckningsmöjligheter !
Samarbeta - men se upp för "samarbetsmän/kvinnor" !
En "samarbetsman" är enligt min ordbok "...person som samarbetar med
motståndaren...". Särskilt när det är valår brukar
"samarbetsmännen" - och sist, men inte minst - "samarbetskvinnorna"
dyka upp både här och där... Välj således helst
att bara samarbeta med politiskt och ekonomiskt oberoende intresseorganisationer
för arbetslösa. Det verkar inte tillrådligt att gå
in i ett samarbete där organisationer med politiska, fackliga, kommersiella
och/eller kyrkliga intressen ingår, ja, inte ens som "sponsorer".
Personligen hoppas jag ett sunt och kraftfullt samarbete där inga andra
organisationer än våra egna politiskt oberoende intresseorganisationer
för arbetslösa tillåts ingå, inom kort ska kunna
etableras.
God Jul- och Nyårshelg och Godare Nya År önskar, genom Bosse Pontén, det från "Alliansen för arbete" avhoppade: