Barbara
Ehrenreichs, Barskrapad - konsten att hanka sig fram
Detta
är en klassisk journalistisk "undercover-bok",
Barbara Ehrenreich är en amerikansk journalist som har blivit
publicerad i bland annat en så fin tidskrift som "The
Nation". I Barskrapad har hon under olika perioder gått
under jorden och provat på hur det är att ta låglönejobb
och sedan försöka leva på dessa i dagens USA.
Jobben hon provar på är servitris, städerska och
innesäljare på ett varuhus. Hon skildrar vardagen på
dessa jobb och personerna som sliter där, detta gör
hon bra. Det hon gör bäst är dock själva beskrivningen
av det USA som vi aldrig får se. Personerna som förekommer
i den här boken är personer som aldrig skulle få
visas upp i t.ex. de tv-serier som visas. I dessa tv-serier är
det alltid det välbeställda medelklassamerika som visas
upp, aldrig någonsin får vi se en serie om städerskan
som städar i deras hus e.t.c.
Det
verkligt skrämmande är dock att det visar sig i princip
omöjligt att leva på en vanlig lön i dessa yrken,
de flesta har ytterligare ett jobb alternativt en man som tjänar
pengar. Flera har inte någon bostad, eftersom det är
för dyrt, istället bor de i husvagnsparker eller i sin
bil (om de har någon). Socialbidragsreformen i mitten på
90-talet tvingade ut en mängd människor (främst
kvinnor) på arbetsmarknaden och eftersom det uppenbarligen
finns jobb så är väl detta gott och väl,
på ytan åtminstone. Problemet är bara att när
lönerna är så dåliga att de inte går
att leva på, vad är det då för samhälle
som vi lever i? Det här är en viktig bok, det är
fler jobb av den typ som skildras i boken som borgarna vill skapa
här i Sverige. Helst vill de också amerikanisera arbetsmarknaden
med starkare arbetsgivare och svagare fackföreningar, EMU
är ett sådant medel tänk på det när
ni går och röstar.
Denna
utmärkta bok avslutas i den svenska översättningen
med en intressant jämförelse mellan Sverige och USA,
skriven av LO-ekonomen Dan Andersson.
litteraturprofessor
verksam vid ett universitet i Dresden. Förutom att han var
tysk var han också jude. "Intill slutet vill jag vittna"
är hans dagböcker från åren 1933-1945. Större
delen av familjen Klemperer hade redan tidigare utvandrat till
USA och de försökte också länge få
över Victor dit, något han dock vägrade. För
övrigt är kanske Victors bror Otto Klemperer mer känd,
om jag inte minns helt fel så var han kompositör. Dagböckerna
behandlar vardagslivet för Victor och hans fru under Hitlers
tid vid makten, dag för dag får läsaren följa
hur det blir svårare och svårare att vara jude i Tyskland.
En av anledningarna till att det överhuvudtaget var möjligt
för Victor att stanna var att han var gift med en inhemsk,
icke judisk tyska. Detta faktum är med största säkerhet
det som räddade hans liv under dessa år, det och faktiskt
den stora bombningen av Dresden!