Stigs version av god ekonomi och miljö i villavärmesystem

Förberedelse till utbildning av rörmokare i energiekonomi. Regel nr 3 ENERGI=EXERGI+ANERGI För att spara energi, måste man använda den energi som finns tillgänglig på ett vettigt sätt. Här i Sverige behöver vi energitillskott på vintern, och det vi har tillgängligt är: ved, vindkraft, vattenkraft, solkraft, mm. Vi kan lagra energi från sommar till vinter om vi kan hålla temperaturbehovet nära noll, genom att utnyttja berglager. Ett exempel på detta är ytjordvärme som omvandlas till exergi via en värmepump. Anpassa och styr Energin följer dom fysiska naturvetenskapliga lagarna, och vi måste anpassa våra värmesystem för att inte spilla bort den. När vi befinner oss i ett hus avger vi värme till huset, både med våra  kroppar och genom att vi använder elektrisk apparatur. Hur mycket beror ju på våra beteendevanor. Hur långt detta räcker beror på husets totala U-värde dvs isoleringsvärde. Denna värme är ju slumpmässigt fördelad, och kan inte styras, men den finns där vare sig vi vill eller inte, och därför ingen förlust. Min erfarenhet är att en stor mängd värme spills bort i våra hus därför att värmen avges där den inte gör nytta, eller flyger ut genom skorstenen. Dålig isolering och täthet är andra energislukare liksom överdriven vädring. Det är dock viktigt att omsätta luften i huset för vår hälsas skull. Det är genom att styra värmen så att den avges på rätt ställe, i rätt tid, i rätt mängd, samt isolera huset väl vi kan spara den största mängden energi. Om man tex stänger av cirkulationspumpar (detta gäller ej radiatorpumpen) som blandar om vattnet i en panna när pannan inte behöver ge värme till huset, bromsar man utflödet genom skorstenen, och detta kan vara en väsentlig besparing.  Hus med stora vedpannor kan förlora massor av energi genom skorstenen. Om man kan låta pannan vara kall under sommaren sparas ännu mer energi. Man behöver inte hålla pannan på 70 grader om man eldar med el, det kan vara mycket bättre att styra pannans temperatur efter husets värmebehov, samt låta en liten elektrisk VV-beredare spetsvärma varmvattnet till den önskade temperaturen (50-55gr). Om du utför endast den lilla ombyggnaden, kan du få tillbaks investeringen på ett eller två år. Jag kan ge dig detaljerna. I varje vattenburen panna som är ansluten till en skorsten är förlusten = eldytan x hastigheten på luften x temperaturdifferensen (vatten-omgivande luft). Det som gör förlusten stor är: hög och vid skorsten, (= hög lufthastighet) stor eldyta, (= stor kylyta) hög panntemperatur och kallt pannrum (= hög tempdiff). BRA VÄRMESYSTEM Ett bra värmesystem skall bestå av en till volym väl beräknad, och väl isolerad ackumulatortank med varmvattenberedare och shunt. Denna ack utgör då värmemagasin och distributionscentral, dvs värmecentral. Den är avsedd att utgöra en buffert, som tar emot och lagrar energi. Till denna kopplas sedan de värmekällor man önskar, för att hålla den tillräckligt varm för att hålla värmen i huset, men varmare ska den bara vara om man har gratisenergi, solvärme tex. Det är alltså meningen att acken ska kunna ta emot gratis värmetillskott sol, vind mm. För att få varmvattentemperatur under sommarhalvåret kopplas en mindre elektrisk VV-beredare i serie med ackens VV-beredare, och beräknas efter förbrukningen i huset. Fördelen med detta är att man minimerar värmeförlusterna. Acken är väl isolerad, men har stor kylyta, därför ska den hållas på så låg temperatur som möjligt. El-beredaren är varmare, men ska vara väl isolerad och har liten kylyta, så förlusterna i denna hålls ändå på en låg nivå. Nu kan det tyckas att värmeförlusterna sker ju inne i huset, så värmen kommer ju huset tillgodo. Men så är det inte i praktiken. All energi som värmer vid fel tid, fel mängd, eller fel plats är förlustenergi. SKORSTENAR Murade skorstenar är känsliga för syror, kondens och sot, och man måste följa vissa regler för att inte skorstenen skall ta skada. Vid vedeldning skall man ha en rökgastemperatur av 180grader vid pannan. Detta brukar räcka till att få en temperatur av 70 grader vid skorstenens topp, och då håller man kondensen borta. Man ska inte heller strypa draget i pannan, för då bildas sot och tjära i skorstenen. Sen får ju pannan kallna när man inte eldar i den. Pellets och flis är några varianter på vedeldning. Vid oljeeldning skall pannans temperatur vara ca 70 grader för att hindra svavlet i bränslet att bilda svavelsyra, vilket angriper skorstensmuren. Ved innehåller inte så mycket svavel, så om man kan kondensera vattnet redan i pannans utlopp genom att kyla ner gaserna, kan man återvinna värmen i rökgaserna utan att äventyra skorstenen. Detta kräver förståss en ombyggnad av rökgången med inmontering av värmeväxlare. GOLVVÄRMESYSTEM Det som är fördelarna med golvvärmesystem är: 1. att delta-T kan hållas nere, dvs temperaturen på vattnet behöver inte vara så hög som vid väggmonterade radiatorer, 2. att värmen kommer från golvet som då känns skönare att gå på. 3. Dessutom fördelas värmen från taket till något lägre höjd med golvvärme. Det finns många leverantörer av golvvärme, och vissa system kräver alldeles för högt delta-T. Detta beror på faktorer som, för små och för tunna spridarplåtar, för smala och för korta rör, eller för tjockt ytskikt på golvet. Värmepumpdrift passar utmärkt till golvvärme, eftersom värmepumpens verkningsgrad ökar med lägre temperatur. Även solvärmens verkningsgrad ökar med golvvärmesystem. Det finns dock förutsättningar som måste tillgodoses för att golvvärmen ska bli så bra som möjligt. 1.För att inte bli oekonomisk skall golvvärmen ha mycket väl isolerade undergolv. 2.Det är svårt att styra värmen snabbt, eftersom golvet har mycket lagrad energi. 3.Det är också svårt att styra rum för rum, eftersom flödet är kritiskt, och när man stänger av ett rum ökar flödet i dom andra rummen. 4.Kopplade 2-glasfönster kan orsaka kallras när man inte har en radiator under dessa. Lösning. 1. Man lägger inte in golvvärme i dåligt golvisolerade rum. 2. Styrning bör ske med shuntautomat och utegivare eftersom den reagerar tidigt. 3. Man bör beräkna rörlängden noga för att minimera behovet av rumsstyrning, samt se till att dörrar mellan rummen är öppna så ofta som möjligt. 4.Det är önskvärt att ha minst 3-glasfönster. 5.Man bör välja leverantör med omsorg för att få ett bra system. SOLVÄRME Det är en stor fördel om man har solvärme eller någon annan gratis värmekälla som kan avge 1,5 kW eller mer. Detta kan innebära att man kan stänga av en stor ved eller oljepanna halva året. I många villor jag installerat solvärme, har besparingen blivit upp emot 1000 kWh/m2 och år, trots att solvärmen i sig endast producerat max 500 kWh/m2 och år. Bättre styrning och bättre systemlösningar har svarat för resten av besparingen. När jag säger "besparing" menar jag besparad inköpt energi. PROBLEMLÖSNINGAR Det är viktigt att man tänker igenom alla möjliga problemsituationer när man planerar systemet. Systemets ändlägen, väder, boendes verksamhet, felkällor mm. Vid alla besparingsåtgärder finns det faror att något går snett, dvs det uppstår oväntade sidoeffekter, och dessa måste man känna till, för att kunna undvika. Det är tex. viktigt att man tänker på att inte ha stora volymer tappvarmvatten med lägre temperatur än 60 gader, eftersom legionellabakterier kan utvecklas i vatten som är stillastående med låg temperatur. Här gäller förståss att volymen är beroende av förbrukningen. Om det varma vattnet förbrukas inom ett dygn, är det ingen fara. Det gäller också att tänka på vilka material som ingår i varmvattensystemet, eftersom stål och rostfritt har en tendens att kalka igen vid temperaturer under 60 grader. Detta gäller förståss om vattnet är kalkhaltigt. Detta är bara exempel på problem som man ska se upp med i ett värmesystem, och detta gäller speciellt när  man börjar spara energi. Stig Larsson

Nästa

Tillbaks

Engelsk

Hemsida