[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Litteraturförteckning Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: Marxister i väst.

Sammanfattning.

Utmärkande för den marxistiska historieskrivningen om Luther och reformationen både före och efter den ryska oktoberrevolutionen har varit, att den fått sin prägel av samtidens problem. Detta har otvivelaktigt påverkat Lutherbilden och värderingen av Luthers insatser.

Den starkt kritiska synen på Luther har dominerat före oktoberrevolutionen, då man följt upp och efterhand skärpt den kritik av Luther, som vi möter redan i Engels Bondekriget, och nästan uteslutande framställt honom som en reaktionär företrädare för borgerskapet — och därvid låtit bilden färgas av synen på sin egen tids reaktionära småborgerlighet.  I en tid med en rad misslyckade revolutioner har man sett allvarligt på Luthers anti-revolutionära uttalanden, hans lojalitet mot överheten och hans tvårikeslära. 

Efter att den ryska oktoberrevolutionen genomförts och skapat en ny och stabil statsmakt, och sedan »revolutionen« också genomförts i Östeuropa, har efterhand en ny syn på Luther trängt ut den tidigare. Redan under Stalintiden  med dess totalitära statsmakt började man i Sovjetunionen tala om reformationen som den första borgerliga revolutionen. Man kunde göra detta utan att behöva kritisera en klassiker som Engels genom att fästa uppmärksamheten på mera positiva uttalanden om reformationen av den gamle Engels.

Historikerna i DDR var snabba att följa upp de nya sovjetiska signalerna. Detta var så mycket lättare, som reformationshistorien är en tysk nationalangelägenhet, och i ett splittrat Tyskland är det angeläget att visa, att man just i DDR fullföljer de tidigare progressiva insatserna i den tyska historien. Helt visst är man i DDR också medveten om att den traditionella lutherska lojaliteten mot överheten är vida att föredra framför t.ex. den militanta katolicism, som sätter sin prägel på grannlandet i öster.

Den alltmer positiva bedömningen av Luther har dock inte inneburit något avsteg från historiematerialismen. Tvärtom har man just utifrån en konsekvent tillämpad marxistisk historieuppfattning kunnat avvisa den Luther-kritik, som idealistiskt färgad historieskrivning ibland har framfört.

När det gäller Lutherforskningen i väst, förefaller vänstervindarna under senaste årtionden i varje fall inte ha medfört någon produktion av historiematerialistiska arbeten, som kvantitativt kunnat mäta sig med vad som presterats i öst.

[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Litteraturförteckning Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: Marxister i väst.

Per Jonsson (1928-1998)

• »Martin Luther i marxistisk historieskrivning« (1983)
• »Släkten Muhoinen i Mången: Matts Jakobsson och hans barn« (1988)
• »Finntorparna i Mången. Jord, människor och rättsuppfattning i förproletär bergslagsmiljö« (1989)
• »Finntorparen Pål Hindersson och 1789« (1990)
• »Svensk överhet och finska undersåtar. Svensk språkpolitik under 400 år« (1991)
• »Finntorparen Pål Hindersson i Mången« (1992)
• »Från enskiftat jordbruk i Hilleshög till verkstadsindustri i Landskrona«

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)