En verkstadsindustri, som sålunda utvecklats från hantverksmässigt bedrivet smide, borde då rimligtvis ha rekryterat sin arbetskraft inte från jordbruket utan från hantverket. Vid den av Kommerskollegium kring sekelskiftet 1900 företagna undersökningen av verkstädernas arbetare lämnades uppgifter om 180 arbetare vid Landskrona Nya Mekaniska Verkstad. Endast i 17 fall uppges, att fadern arbetat inom jordbruket. 12 av fäderna betecknas sålunda som »bonde«, 2 som »lantbrukare«, vartill kommer 1 torpare, 1 stalldräng och 1 statkarl. Lägger man därtill 4 rotesoldater, kommer man ändå inte upp i mer än 12% av samtliga. 65 av fäderna uppges ha arbetat inom hantverk, alltså 36%. Ingen har uppgett sig vara barn till en ogift mor. De, som fötts oäkta, har tydligen uppgett antingen sin styvfar eller sin biologiske far. I undersökningen preciseras oftast inte skillnaden mellan självständiga hemmansbrukare (åbor, hemmansägare eller arrendatorer) och jordbrukets underklasser (torpare, husmän, statare, drängar).
»Förteckning öfver Arbetarne vid Landskrona Nya Mek.Verkstads aktiebolag«, upplagd 1907, innehåller anställningsår och födelsedata för varje arbetare.[Not] Genom att kombinera denna källa med fackföreningsmatriklar, som även uppger födelseort, har jag kunnat återfinna 133 arbetare i resp. Födelse- och dopbok samt Husförhörslängd.
_________________________________________________
Tabell 4.
-------------------------------------------------
Föräldrarna till de 133 identifierade arbetarna
fördelar sig sålunda:
-------------------------------------------------
Åboklassen: 10
Torparklassen: 41
Övriga arbetare: 36
Hantverkare på landet: 13
Hantverkare i stad: 2
Artillerister: 4
Övriga: 15
Utan uppgift: 12
_________________________________________________
Källor: Födelse- och dopböcker, husförhörslängder.
Till torpare hänföres även drängar, statare och rotesoldater samt ogifta mödrar på landet med beteckningen piga. Under beteckningen arbetare upptas även gesäller och ogifta mödrar i stad med beteckningen piga.
Jämför man uppgifterna om föräldrabakgrund i Kommerskollegii undersökning med dem, som grundar sig på kyrkobokföringsmaterialet, finner man avsevärda skillnader: De, som varit gesäller eller lärlingar, har hänförts till kategorin »övriga arbetare«, ej till »hantverkare«.
________________________________________________________
Tabell 5.
--------------------------------------------------------
| | Min undersökning
| Kommerskollegium: | (omfattar även
| | ogifta mödrar):
--------------------------------------------------------
Inom jordbruket: | 12% | 38%
Övriga arbetare: | 46% | 27%
Hantverkare: | 30% | 11%
Övriga: | 12% | 15%
Utan uppgift: | 0 | 9%
--------------------------------------------------------
| 100% | 100%
________________________________________________________
Källor: Arbetsstatistiska undersökningar, födelse- och
dopböcker, husförhörslängder.
En förklaring till skillnaderna kan vara, att det är ett tidsavstånd på minst ett par, oftast flera, årtionden mellan anteckningen om faderns resp. moderns yrke i Födelse- och Dopboken och det tillfälle, då arbetarna lämnar sina uppgifter till Kommerskollegium. Under tiden kan fadern ha bytt yrke eller modern ha gift sig. När smeden Anders Nilsson Willén föddes 1865, stod hans far som jordtorpare, medan han i undersökningen 1899 uppges vara mjölnare. Gjutaren Frans Oskar Persson, anställd 1888, var född i Örja 1866. Då stod hans far, Anders Persson, som husman. Sedan har han emellertid flyttat in till Landskrona och blivit sockerbruksarbetare, vilket är det yrke, som uppges 1899.
Hur förhåller det sig då med föräldrabakgrunden till de arbetare, vilka hör till den kategori, som betecknats som en »yrkeselit«?[Not] Till dessa hörde vid Nya Mekaniska Verkstaden i synnerhet smeder och gjutare. I mitt material har jag identifierat 16 yrkesutbildade gjutare. Av dessa hade fyra sin föräldrabakgrund inom jordbruket. En av fäderna hörde hemma inom hantverket. Han var skomakargesäll. Fem av fäderna stod som arbetare eller arbetskarlar. Endast en av dem var själv utbildad gjutare. Det var den ovannämnde Frans Oskar Persson, vars son, Johan August Persson, född 1889, började som gjutarlärling 1904. Bland övriga fäder finns ett par artillerister, en färjeman och en skollärare.[Not]
En betydligt större yrkesgrupp utgjordes av smeder och filare. De senare betecknas i kyrkböckerna vanligen som smeder och torde också ha haft samma utbildning som dessa.[Not] Jag har här fört dem samman i en grupp. Av 27 identifierade smeder-filare hade fader resp. ogift moder följande sociala hemvist:
_________________________________________________
Tabell 6.
-------------------------------------------------
Smeders och filares föräldrabakgrund:
-------------------------------------------------
Jordbruk: 13
Arbetskarl: 2
Smideshantverk: 3
Annat hantverk: 2
Verkstadsindustri: 1
Övriga: 4
Utan uppgift: 2
-------------------------------------------------
27
_________________________________________________
Källor: Födelse- och dopböcker, husförhörslängder.
Från åboklassen kom vagnsfilaren Anders Nilsson Lundberg, född 1876 i Örja och son till arrendatorn Nils Persson. Han anställdes 1898.
Lars Kristoffersson Berglund var född i Västra Virestad i Bösarp 1867, där hans far var torpare. Berglund anställdes 1906, blev sedan arbetsförman men slutade anställningen 1916.
Smedson var Sven Alfred Österlin, född i Södra Villie 1855 och anställd 1887. Gift i Landskrona blev han kvar här till sin död 1928.
Bland övriga hantverkarsöner kan nämnas filaren Gustaf Andersson Malmborg, född i Skeglinge 1872 och son till en skomakare. Han uppges ha blivit anställd 1905 men har tydligen arbetat i yrket dessförinnan. Han blev nämligen redan 1897 medlem av Järnarbetarnas avdelning 40.
Den ende i kategorin smeder-filare med rötter inom verkstadsindustrin var Nils Fabian Törnblad, född 1888 i Landskrona, anställd 1904-1917. Hans far Jöns Petter Törnblad står vid sonens födelse som plåtslagare. Han var anställd vid Nya Mekaniska Verkstaden sedan 1886, då han i avlöningslängden betecknas som borrare.
Den agrara föräldrabakgrunden dominerar sålunda ännu mer hos yrkesutbildade arbetare som smeder-filare än hos arbetsstyrkan som helhet. Nästan hälften av dessa hade föräldrar, som arbetade inom jordbruket. Hantverkar- och verkstadsarbetarbakgrunden är däremot, tvärtemot vad man kanske hade väntat sig, av marginell betydelse.
Vi har sett, hur bortemot en tredjedel av arbetarna åren närmast efter sekelskiftet hade sitt familjeursprung i torparklassen, d.v.s. den proletariserade delen av bondeklassen. Ger nu detta en fullständig bild av proletariseringens betydelse för tillkomsten av en industriarbetarklass? För att få den frågan belyst är det nödvändigt att fördjupa undersökningen av arbetarnas sociala bakgrund genom att gå ytterligare två generationer tillbaka. Vi hamnar då i den epok, då jordbruket omorganiserades som en följd av den gustavianska tidens genomgripande reformer.
Far- och/eller morföräldrar till 107 av de 133 identifierade arbetarna har kunnat beläggas i kyrkobokföringsmaterialet, i 73 fall både far- och morföräldrar, i 34 fall endast den ena kategorin. Dessa 180 personer fördelar sig sålunda på klasser:
_________________________________________________
Tabell 7.
-------------------------------------------------
Åboklassen: 48
Torparklassen: 99
Arbetare: 12
Hantverkare på landet: 9
Hantverkare i stad: 2
Övriga: 7
Utan uppgift: 3
-------------------------------------------------
Summa: 180
_________________________________________________
Källor: Födelse- och dopböcker, husförhörslängder.
I nästa generation bakåt -- farfars far etc. -- har kunnat beläggas klasstillhörigheten hos 172 personer:
_________________________________________________
Tabell 8.
-------------------------------------------------
Åboklassen: 69
Torparklassen: 70
Arbetare: 2
Hantverkare på landet: 3
Hantverkare i stad: 8
Övriga: 2
Utan uppgift: 10
-------------------------------------------------
Summa: 172
_________________________________________________
Källor: Födelse- och dopböcker, husförhörslängder.
I farfarsfargenerationen väger det sålunda jämnt mellan åboklassen och torparklassen, i farfarsgenerationen kommer mer än dubbelt så många från jordbrukets underklasser som från åboklassen, medan det i föräldragenerationen är fyra gånger så många i torparklassen som i åboklassen.
Detta kan belysas med några exempel.
Direkt från åboklassen kom järnarbetaren Harald Johnsson, född i Osby 1873, död i Landskrona 1917. Hans far, åbon John Johnsson, var född i Boarp, Osby, 1821 och själv son till hemmansåbon Jon Jonsson. Modern Bengta Svensdotter, född 1832 i Sibbarp, Osby, var dotter till skattemannen Sven Svensson, född 1799 i Hasslaröd, Osby, och denne i sin tur son till åbon Anders Svensson.
Liknande bondebakgrund hade också den ovannämnde filaren Anders Nilsson Lundberg. Hans farfar var åbon Per Truedsson, född 1785 i Annelöv, och hans farfars far var åbon Trued Jönsson. Hans mor Anna Johnsson, född 1840 i Örja, var dotter till åbon Joen Persson, född 1813 i Örja. Både hans morfars far och mormors far var emellertid husmän. En proletariseringsprocess över tre generationer, frälseåbo--torpare--statkarl, ser vi exempel på i släggaren Nils Andersson Lindes släkttavla. Han var född 1872 på Ingelstads Nygård i Östra Ingelstad och anställdes 1905. Hans far var statkarlen Anders Svensson, född 1844 och son till torparen Anders Svensson, född 1780 i Ullstorp och son till frälsebonden Sven Andersson. Även på mödernet möter samma sociala ursprung. Modern Gertrud Olsdotter, född 1841 i Valleberga, var dotter till husmannen Ola Nilsson, född 1792 i Toarp, Ullstorp, och dennes far var frälsebonden Nils Olsson.
Men vi finner också exempel på att inte bara frälsebönders utan också mer välbeställda bönders barn kunde proletariseras. Fadern till den ovannämnde smeden Anders Nilsson Willén, torparen och senare mjölnaren Nils Nilsson, var son till rusthållaren Nils Gabrielsson i Vellinge, och hans mor, Boel Andersdotter, var dotter till åbon Anders Jeppsson. Willéns farmors far var rusthållaren Christen Larsson i Östra Grevie. -- Gjutaren Nils Wilhelm Nilsson, född i Landskrona 1868, död där 1947, var son till arbetaren Nils Olsson, född 1839. Det första proletära släktledet företrädes av farfadern, soldaten Ola Lång i Reslöv, född 1803. Dennes far var rusthållaren Pehr Mickelsson i Rävetofta, Torrlösa. På mödernet däremot finner vi enbart representanter för jordbrukets underklasser. Morfadern, Påhl Månsson, född 1798 i Svalöv, var husman, och mormoderns far var backstugumannen Nils Jönsson i Svalöv.
Sat Nov 6 21:40:12 CET 1999
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)