[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Ny marxistisk Luther-bild. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: Luther som nationalekonom.

Luther som teolog.

Marxistisk historieskrivning har med viss rätt kritiserats för att den alltför litet uppmärksammat de teologiska frågor, som likväl upptog det mesta av Luthers intresse.[Not] Det finns dock åtminstone ett exempel från DDR på att man också från marxistisk utgångspunkt intresserat sig för Luther som teolog. Det är Rose-Marie Müller-Streisands  [47] bok Luthers Weg von der Reformation zur Restauration, som handlar om hur Luthers reformationsteologi utvecklades. Författaren periodiserar Luthers teologiska utveckling utifrån hans kyrkokritik och hävdar, att Luthers kritik av kyrkan kommer till tiden före hans kritik av kyrkans lära. Målet för Luthers angrepp på kyrkan är till att börja med inte den falska läran om rättfärdiggörelsen  utan kyrkans felaktiga praxis.[Not] Men med sin nya förståelse av läran om boten ifrågasatte Luther den härskande kyrkans lön- och straffsystem. Mot kyrkans teori om goda gärningar satte han den tanke på passivitet, som han övertagit från den tyska mystiken.[Not] Därigenom kom Luthers teologi att för alla klasser framstå som användbar för de egna intressena. Den utgjorde därvid en återspegling ideologiskt av de ekonomiska och politiska intressen, som gick ut på en befrielse från Roms utplundring av Tyskland.[Not] När Luther enligt Müller-Streisand  redan 1521/22 intog sin position i klasskampen, hörde detta samman med hans teologiska utveckling.[Not] Genom sin lära om politicus usus legis har Luther bundit kyrkan vid furstemakten.[Not] Man kan inte, enligt vad hon kan finna, härleda Luthers ställningstagande utifrån hans förståelse av Rom. 13 (»Var och en skall vara underdånig överheten«) då Luther inte var konsekvent i sin tillämpning härav. Han förnekade nämligen folkets rätt till uppror mot fursten men tillerkände däremot furstarna rätt att obstruera mot sin överhet,  kejsaren.[Not]

Per Jonsson (1928-1998)

• »Martin Luther i marxistisk historieskrivning« (1983)
• »Släkten Muhoinen i Mången: Matts Jakobsson och hans barn« (1988)
• »Finntorparna i Mången. Jord, människor och rättsuppfattning i förproletär bergslagsmiljö« (1989)
• »Finntorparen Pål Hindersson och 1789« (1990)
• »Svensk överhet och finska undersåtar. Svensk språkpolitik under 400 år« (1991)
• »Finntorparen Pål Hindersson i Mången« (1992)
• »Från enskiftat jordbruk i Hilleshög till verkstadsindustri i Landskrona«

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)