Här under presenteras insändare som publicerats i olika tidningar om Alliansen. Vill du svara eller kommentera skicka meddelande direkt, mail, post eller fax till mig Fred Torssander Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala fax 018-12 23 50. Samma sak om du ser någon ny insändare eller artikel om oss!

1 ALLIANS för styrka ... eller tvärtom??? -Bosse Pontén

2 "Makt utan kunskap" - Lars Cornell

• Arbetslösa - en okunnig maktfaktor? - Fred Torssander
  • Svar från Lars Cornell
    • Arbetskakan - Fred Torssander

3 Alliansen - en öppen och ärlig organisation ??? - Bosse Pontén

4 Åk till Hofors, Bosse! - Peter Lindgren

5 Tre synpunkter kring arbetet för Alliansen uppbyggnad. - Lillebeth Nordqvist

6 Svar på kritiken från "Alliansens" arbetsgrupp

7 Ett brev från Västervik:

8. Björnen Sover -Bosse Pontén

9. Meningen med föreningen

10. Bildinsändare - det sjunkande skeppet...

• Svar från Risto Koskinen
  • Inbördes beundran - svar från Bosse Pontén
    • Ett bedrövligt slut - svar från Fred Torssander
      • Kritik av kritiken -BP
        • Svar på svaret - FT
          • Lögnerna frodas - BP
            • För kännedom bifogas e-post ang. uppropet/FT
            • Om att stampa i marken - FT

11. Från Enhetsinitiativet

12. Kära allihopa- Ronny Jönsson

13. Be om ursäkt tack - Bosse Pontén

ALLIANS för styrka ... eller tvärtom???
(Tidigare publicerad i Folket 20/10-97 med rubriken "Allians på ofördelaktiga villkor")
Återgiven med förf. tillstånd.

Såsom representant för VAK - Vi arbetslösas Kontaktnät, var jag med på ett möte i
Arbetets Museum, Norrköping. Det var en sk arbetsgrupp som hade möte, ordförande
på just det här mötet var Sten Lander, A.L.F. - Arbetslösas förening, Västervik.

Arbetsgruppen skulle bestå av en representant för varje organisation som deltog i
arbetslöshetskonferensen i Västervik 4-7 sept.
På Västervikskonferensen beslutade vi att bilda en riksorganisation med namnet ALLIANSEN,
enligt rubriken på protokollet därifrån var det en "... konferens med organisationer för
arbetslösa".
Men där fanns dock många flera organisationer än vad jag anser är renodlade "organisationer
för arbetslösa". Och på första listan över arbetsgruppen finns utöver arbetslösas organisationer
sådana namn som Svenska Kyrkan, Broderskapsrörelsen, Frälsningsarmén, Verdandi, IOGT,
Ung kultur mot droger, S-Kvinnor och LO med.
Vad de äkta intresseorganisationerna för arbetslösa och de nyss uppräknade har gemensamt är
förhoppningsvis kravet om "arbete för alla", men vad det i övrigt skulle vara har jag svårt att
inse. Min organisation Vi Arbetslösas Kontaktnät (VAK) är en typiskt renodlad
intresseorganisation för arbetslösa och eftersom det är ett tämligen välkänt faktum att de nu i
Sverige styrande VILL att vi ska ha en hög arbetslöshet inser vi att det inte räcker att "bara"
kämpa för rätten till arbete genom våra olika krav.
Vi måste också slåss för att inte våra levnadsvillkor som arbetslösa ytterligare ska försämras.
Fastän det i största utsträckning förtigs är alltjämt hotet om den s k bortre parentesen högst akut,
numer talar man lite diskret om "en tidsbegränsning" men innebörden är precis densamma; man
vill utförsäkra de som gått - och som framdeles kommer tvingas gå - arbetslösa i mer än tre år.
Detta faktum är förstås något som socialdemokraterna och LO minst av allt vill ska sägas högt
innan valet 1998, därför heter det att "bortre parentesen ska utredas" och det har faktiskt LO
ynkligt accepterat!
På arbetsgruppsmötet i Norrköping 4/10 skulle endast den i Västervik utsedda arbetsgruppens
14 ledarmöter deltaga - en från varje organisation. Ändå uppenbarade sig på mötet tre (3!)
stycken "representanter" ifrån LO, de två övertaliga kallades dock observatörer, men deltog
fullt ut i de känsliga och viktiga diskussionerna och försökte tom vara med och rösta i
beslutsfattandet. Totalt deltog i mötet fyra personer som inte ingick i arbetsgruppen.
Att vi renodlade intresseorganisationer för arbetslösa förenar oss i en riksorganisation eller, som
jag skulle föredra att kalla det, i en samarbetsorganisation, är naturligtvis något som jag är
mycket positiv till, men som det här hitintills artat sig är jag mycket pessimistisk. Min bestämda
åsikt är att alla de organisationer jag tidigare nämnt, Svenska Kyrkan, Broderskapsrörelsen,
Frälsningsarmén, Verdandi, IOGT, Ung kultur mot droger, S-Kvinnor och LO inte ska delta i
ALLIANSEN. Risken är mycket stor att de - medvetet eller omedvetet - kommer att försvaga,
urholka och kanske helt tillintetgöra den starka kraft och röst som annars ALLIANSEN kunde
bli för oss arbetslösa!

Bosse Pontén
Vingåker

Insändare 2

Makt utan kunskap - en farlig kombination

Insändare i Västerviks Tidningen, med samma rubrik onsdagen den 5 november 1997. Återgiven med förf. tillstånd.

De arbetslösas förening, ALF, hade nyligen konferens i Västervik tillsammans med systerföreningar. Men konferensen var beklämmande på ett sätt eftersom den handlade enbart om de arbetslösas situation. Det skreks på mer bedövningsmedel från alla håll. Det är lätt att förstå er oro och att känna sympati. Men hur vi skall få färre arbetslösa ägnades inte en tanke. Inte ett enda förslag i den riktningen kunde skönjas. Kanske beror det på att ni saknar idéer och kompetens av det slaget?

LO"s Edin klandrade dig Sten Lander för att vilja så splittring mellan de som har arbete och de som inte har. Men han har fel. Du skapar inte splittring. Du bara visar att sprickan finns - om den finns.

Ni vill bli stora och starka och få makt och det har ni nu fått med 30 000 medlemmar. Men makt och storlek utan kunskap och klokhet är mycket farliga kombinationer.
Den som har skoskav går till skomakaren men ni går till apoteket. Jag befarar att ni kommer att förvärra arbetslösheten med olika arbetsmarknadsdroger.

Sten Lander, du är ordförande i ALF och jag utmanar dig på duell - din penna mot min - hur skall vi få fart på Tjust?

LARS CORNELL
FörTjust

Arbetslösa - en okunnig maktfaktor?!

Lars Cornell:s inställning framstår rätt klart redan i rubriken "Makt utan kunskap - en farlig kombination" . Intrycket förstärks vid läsning av texten.
Du anklagar oss för att sakna idéer och kompetens när det gäller hur vi skall få färre arbetslösa.
Det vore orättvist om du studerat de dokument som finns på vår hemsida, men när du dessutom satt med på konferensen i Västervik framstår det som en fördom. En fördom som är så djupt rotad hos dig, att du inte kan vare sig se eller höra.
Det gemensamma krav som vi där kom fram till var ju DELA PÅ JOBBEN.
Men när vi kräver att få dela på samhällets gemensamma arbetsinsats anklagar du oss för att skrika på "mer bedövningsmedel från alla håll".
Du påstår att inte ett enda förslag i riktning mot nya jobb kunde skönjas. Ändå var du där när vi krävde minskning istället för ökningarna av övertidsuttaget, eftersom det motsvarar tiotusetals anställningar per år.
Du skriver att du är orolig att vi ska förvärra arbetslösheten med olika arbetsmarknadsdroger, trots att du hörde oss diskutera och kritisera de utträngningseffekter som uppstår, när arbetsgivare utnyttjar ALU, API etc. som ersättning för riktiga anställningar.
Men vilken rättvisa kan man förvänta sig av en person som tycker att det är beklämmande att de arbetslösas föreningars konferens handlade om de arbetslösas situation? Du skriver ju faktiskt att det är lätt att förstå vår oro och känna sympati. Men det är svårt att uppfatta detta som något annat än tomma ord från din sida, när du avslutar dina skriverier med en hånfull jämförelse, att den som har skoskav går till skomakaren, men vi (de arbetslösas föreningar?) går till apoteket.
Jag antar att du med den jämförelsen menar att fördöma att vi som berövats mår möjlighet att försörja oss genom arbete (har skoskav) ändå kräver vår försörjning (apoteket). Sedan haltar liknelsen betänkligt, för skomakaren (arbetsgivarna) har som bekant realiserat ut lagret, stängt verkstan och slagit sig på spekulationer istället.
Vi arbetslösa är i rak motsats till vad du skriver i din rubrik maktlösa än så länge - men vi har kunskaper. Vi studerar och organiserar oss självständigt, och eftersom det är vi som har skon på foten vet vi var den klämmer.

Fred Torssander ordf. ArbetsKraften - De arbetslösas förening i Uppsala

Alliansen - en öppen och ärlig organisation ???

För några dagar sedan fick jag några A4-sidor med följande understrukna rubrik

Information av den under bildande riksorganisationen "Allians för arbete" i mina händer. (för att gå till denna klicka här /red)

Rubriken verkar försöka invagga läsaren i den tron att dessa två sidor innehåller information, som arbetsgruppen d.v.s. den församling på ca 10-12 personer som tills vidare förhoppningsvis gemensamt och i god demokratisk anda ska styra framåtskridandet mot den blivande organisationen, överenskommet om och godkänt utskickandet av - "så som det borde vara".

Istället får jag intrycket att Thérèse Rajaniemi själv författat "informationen" och att det kanske endast är en minoritet av arbetsgruppen, ja, kanske inte ens någon mer i arbetsgruppen, som fått tillfälle att godkänna "informationen".

Bl.a. talar de ofta återkommande formulerings- och stavfelen för detta, samt att den organisationsform som texten skissar upp, inte verkar avspegla alla de högst olika uppfattningar om organisationsform som finns bland de i arbetsgruppen ingående intresseorganisationerna för arbetslösa.

Hade Thérèse Rajaniemis "informations"-sidor granskats av arbetsgruppens medlemmar, borde dessutom textens alla ofullkomligheter ha upptäckts. Det första felet finns ju redan i den citerade rubriken, det skall ju heta "Alliansen för arbete". Uttrycket "opartipolitiskt bundna" är för mig alldeles okänt, men kanske är det så bunden socialdemokraten Thérèse Rajaniemi känner sig, när hon formulerar sig utan att låtsas om sin regeringslojala partitillhörighet.

Plattformen, eller krav som plattats till

Den arbetsgrupp som tog "fram plattformen", eller som rättare sagt deformerade den "plattform" som redan fanns, torde ha bestått av:

Sten Lander, A.L.F., Västervik

Erika Petterson, Uppror, Borås

Pirjo Palonen, arbetarrörelsens nykterhetsorganisation Verdandi

Thérèse Rajaniemi, socialdemokrat

Ola Johansson, socialdemokratiska broderskapsrörelsen

Från den ursprungliga "plattformen" har de tagit bort två punkter som stor enighet rådde om på Västervikskonferensen 4-7 sept 1997:

(för att komma direkt till Västerviksprotokollet -klicka här /red)

1. Ingen bortre parentes, d.v.s. ingen tidsbegränsning. Den har i nya upplagan ersatts med "Ingen utförsäkring av de arbetslösa." Alltså har man struntat i kravet om att ingen tidsbegränsning ska finnas i a-kassan. Följden blir rimligen att man jämnar vägen för all sköns tvångsarbeten för a-kasseersättning typ nödhjälpsarbeten, arbetsläger m.m..

2. Inrättande av riskfond, har också utelämnats, det som var SAK - Sveriges Arbetslösa Kvinnor's idé, och som ingick i den ursprungliga "plattformen" från Västervik och som det rådde stor enighet om även på SAK's oförglömliga s.k. Alliansmöte i Stockholm 19 sept 1997. Riskfonden var tänkt att att byggas upp genom frivilligt sparande av oss arbetslösa, för att möjliggöra att de av oss arbetslösa som "erbjöds" arbetsmarknadspolitiska åtgärder som skulle tränga undan riktiga jobb och/eller åtgärder som var förnedrande för oss, skulle kunna tacka nej och under avstängningsperioden istället uppbära ersättning från Riskfonden. Varför strök ni Riskfonden - var det för att den irriterade LO, med risk för indraget ekonomiskt stöd därifrån till Alliansen m.fl.?

Den ekonomiska makten

Det här med de ekonomiska stöden från LO och socialdemokratiska organisationer tycker jag är en fullständigt grotesk tanke.

Vi arbetslösa betalar helt i onödan ofantliga summor i avgift till våra fackförbund, går du ur ditt fack och bara kvarstår i a-kassan sparar du in 75% av den nuvarande fackavgiften!!! En stor del av fackavgiften går vidare till just LO, som ju de flesta arbetslösa är ense om struntar i vi arbetslösas bästa. LO har ju t.ex. inte sagt nej till den "bortre parentesen"! LO vidarebefodrar också i sin tur stora summor till Socialdemokratiska Arbetar Partiet, vilket ju är det parti som nu regerar och säger sig vilja införa tidsbegränsningen i a-kassan, m.fl försämringar. Sedan skall Alliansen - d.v.s. om den sköter sig och inte sticker upp vill säga - få en del av dessa pengar, som vi arbetslösa betalt i fackavgifter, tillbaka som bidrag från LO och kanske även genom socialdemokratiska organisationer. Vilken fantastisk egenfinansierad kontrollapparat de arbetslösa som ansluter sig till Alliansen hamnar i!

Vänd på steken

Tänk om alla vi arbetslösa istället hotade att lämna våra fack och att därmed finansiellt underminera LO och SAP, då skulle antagligen dessas politik med rekordfart anpassa sig för att vinna oss kvar...

Mer om "informationen"

Nåväl, åter till "informationen" ifrån Thérèse Rajaniemi; hennes mening angående långtidsarbetslösa/socialbidragstagare, "Detta för att de ska kunna få en känsla av att kunna komma in på arbetsmarknaden igen, samt ha en chans att få en arbetslivserfarenhet, att komma ur socialbidragsberoendet som leder till en väg in till A-kassesystemet och det positivaste i det hela är att dessa kan få chansen till arbete hos andra arbetsgivare.", tycker jag är svår att få något grepp om - innebörden av den meningen skulle jag gärna vilja få "ytterliggare" information om!

Så som det borde vara...

Och så - kommer slutkläms-flosklerna: "Vi är en helt öppen och ärlig organisation, vilket är långt ifrån (vad) många är van vid. Så som det borde vara." Är det någon slags TV-reklamfilm Thérèse Rajaniemi inspirerats av: "Så som det borde vara."

För det första vet jag inte om organisationer kan vara ärliga, men om människorna som ingår i dem är det, är det ju tacknämligt. Vilka är organisationerna som Thérèse Rajaniemi tydligen har tråkiga erfarenheter av, är det Transport, LO, SAP och/eller Nätverket Rättvisa-Solidaritet-Jämlikhet - ett nätverk som enligt vanligtvis välunderrättade källor består av åtminstone 3 (tre) personer ?

Skulle två organisationer redan ha lämnat Alliansen om den vore "som det borde vara"?

Erfarenheter

Redan innan början började - för att uttrycka mig ovanligt - började myglet. Som jag berättat i insändare och som S-kvinnan Ann Blomberg styrkt genom sitt brev, så verkade initiativtagarna mycket beräknande och strategiskt tänkande välja ut vilka personer respektive organisationer som skulle inbjudas och vilka som som i förväg skulle medvetandegöras om riksorganisationsbildarplanerna. Det var mer som inte stämde - inbjudningarna och programmet innehöll sådant som inte uppfylldes: Det förespeglades att behövande konferensdeltagare skulle kunna erhålla ekonomiskt bidrag till resekostnader m.m., när människor senare försökte erhålla sådant bidrag, avfärdades det med att det bara gällde vissa människor, det förekom alltså uppdelning av konferensdeltagare i mer och mindre viktiga kategorier viket också visade sig när det blev dags för den lunch som Västerviks Kommun enligt programmet skulle bjuda på - då var en del av konferensdeltagarna klassificerade som VIP (Very Important Person) medan återstoden ingen lunch fick.

Strulet på mötet i Norrköpning 5/10 är beskrivet i tidigare insändare. Den 16/10 medverkade Sten Lander, Thérèse Rajaniemi och Erika Petterson i TV-programmet "Svar direkt". Där påstod Sten Lander att Alliansen hade ca 30.000 medlemmar redan från "scratch"! Vi som är verksamma i "branschen" (intresseorganisationer-för-arbetslösa-branschen) brukar väl bedöma att antalet människor som är organiserade i de äkta intresseorganisationer för arbetslösa, som var representerade på Västerviks-konferensen, uppgår till högst ca 1.000 st. Jag har ännu inte sett någon redogörelse för vilka de övriga ca 29.000 skulle vara. När Sten Lander för ca ett år sedan ivrade för organisationen/nätverket UFR (Upprop För Rättvisa) brukade det talas om att ca 100.000 människor ingick där. Suck, suck, suck!!!

Många människor har av mycket lättförståeliga skäl fått uppfattningen att de uppgivna 30.000 personerna verkligen var de arbetslösa människor, vilka väl Alliansen till en början framstod som tänkt för.

Verksamheten i Alliansen har präglats av en mängd olika "kupper" och odemokratiska förfaringssätt i stort som smått, när jag och andra talat med Sten Lander om det odemokratiska i att dessa händelser inträffat och önskat bättring, har han avfärdat strävandena efter demokrati, inflytande och delaktighet som "onödig byåkrati"...

Att sedan Thérèse Rajaniemi benämner Alliansen som en "öppen och ärlig organisation" torde bara alltför tydligt avspegla vad hon menar är en "öppen och ärlig organisation" - hon har sannerligen inte föregott med gott exempel, varken i projektet Alliansen eller andra sammanhang, för henne verkar bara det viktigaste vara att till varje pris åstadkomma en riksorganisation "för ett slutgiltigt sammangående av samtliga nätverk", kanske för att sedan SAP och LO lätt ska kunna kontrollera alla arbetslösa som gripit det som tycktes vara "det sista halmstrået" och lurats ansluta sig.

Bosse Pontén, VAK - Vi Arbetslösas Kontaktnät 3 December 1997

Åk till Hofors, Bosse!

Jag måste säga att Bosse Ponténs/Vi Arbetslösas kontaktnät i sitt inlägg daterat 23/11 är nedslående. Bosse skriver att de lämnar Alliansen för Arbete för att vi "mer och mer kommit att framstå som något slags propagandaprojekt som kanske dirigeras indirekt av socialdemokraterna för att gynna desammas partipolitiska intressen".

Det nedslående när någon lämnar är förstås att Sveriges arbetslösa så mycket behöver en egen organisation. Situationen för de flesta av oss arbetslösa är helt enkelt så dålig och vi nonchaleras så mycket att såväl politker som näringsliv att vi måste organisera oss.

Men Bosse och VAK väljer att lämna. Och lämna redan nu!

Vi har faktiskt ingen organisation ännu, vi är inte bildade. Vi saknar fortfarande vald styrelse, program och stadgar. Vad vi gjort under hösten är tillsatt arbetsgrupper, träffats i Västervik etc.

Vi håller på att bilda en organisation. Just nu för vi på olika sätt diskussioner, som är långt ifrån avslutade. Vi har ännu inte haft någon grundningskongress.

Hur bör den nya organisationen se ut? Bosse och jag själv är antagligen ganska så överens.

Jag vill ha en organisation som består av arbetslösa som medlemmar ( med arbetslösa även de som ingår i kalmarprojekt, kunskapslyft, ALU, API och de inom offentliga sektorn som flyttas mellan vikariat år ut och år in).
Medlemmarna köper medlemskort, vi har ett kort program, enkla stadgar.
En första kongress antar program, stadgar och utser styrelse.

Denna organisation kan väl ha relationer med Kyrkan, LO, Frälsningsarmén, Verdandi och andra organisationer om det bedöms som lämpligt. Men vår organisation styrs av medlemmarna och deras valda representanter enbart. Jag vill alltså ha en ganska så vanlig svenska
organisationsmodell helt enkelt.

Jag tycker att de punkter om kortare arbetsdag, gröna jobb som diskuterades i Västervik etc är en ganska bra början på vår nya organisations program. Men den kan säkert förbättras och därför diskuterar vi just nu. Det är lite kaotiskt förstås. Vi diskuterar på internet, i våra lokala grupper och håller just nu i höst på att lära känna varandra. Vi saknar tidning, resurser och organisation och har svårt att få överblick över vad som händer.

Det måste väl helt enkelt vara oorganiserat tills vi blir bättre organiserade! Jag önskar Bosse höll med mig här och fortsatte debatten…

Jag håller definitivt inte med Bosse om hans hållning till socialdemokrater i organisationen. Jag är själv partipolitiskt aktiv, i vänsterorganisationen Socialistiska Partiet, och därmed motståndare till
SAP.

Jag tycker inte vi ska bry oss om de enskilda medlemmarnas partipolitiska engagemang - det är deras ensak.

LO är verkligen inte socialdemokratiskt! LO är medlemmarna och inte styrelsen! Ska vi bli en stark rörelsen måste vi ha bra relationer till fackföreningsrörelsen - fast inte alltid till styrelserna!

Visst. LOs ordförande Bertil Jonsson måste fördömas för att han på socialdemokratiska partikogressen drev igenom att förslag om "tidsbegränsad omställningsförsäkring" av a-kassan. Visst - socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Margareta Winberg måste
fördömas för att hon i smyg försöker försämra a-kassan och planerar försämra efter valet nästa år.

Men verkstadsklubben vid Volvo Umeverken stöder kampanjen för att rädda a-kassan, undertecknat av deras socialdemokratiske ordförande William Frank. Verkstadsklubben vid Scania i Falun kommer till mötet i Hofors i januari, socialdemokraten Åke Wiklund är dess ordförande.

Om kampanjen för att rädda a-kassan ska bli framgångsrik måste vi stöd av fackföreningar. Om LO-ledningen vägrar stödja oss ska de få veta att deras medlemmar tycker annorlunda!

Jag är särskilt illa berörd av Bosse Ponténs angrepp på Therese Rajaniemi och Pirjo Palonen.

Vad gäller Pirjo Palonen så är hon aktiv i Verdandi, men har mig veterligt aldrig varit partipolitiskt aktiv. Therese Rajaniemi är, som alla vet, medlem i socialdemokratiska partiet.

Men som icke-socialdemokrat vill jag hävda att vi behöver socialdemokrater som Therese Rajaniemi i vår rörelse.

Therese Rajaniemi har tillsammans med Pirjo Palonen och Erika Pettersson dragit igång en kampanj för att rädda a-kassan. Det bör vara självklart för alla arbetslösa att delta i den kampanjen, även Bosse Pontén. Vet Bosse någon fråga som just nu är viktigare kan han gärna framföra det och vi ska lyssna.

Just nu sliter Therese häcken av sig med att organisera ett möte i Hofors i januari. På det kommer kommer del flesta partier närvara -inte bara socialdemokrater. Vi kommer vara många arbetslösa där - vi kommer förstås träffa varandra och diskutera med varandra - idag är det
jätteviktigt för oss arbetslösa!

LOs förre ordförande Stig Malm är inbjuden talare. Han är förvisso socialdemokrat. Men han kommer säga saker om arbetslösheten som jag som vänstersocialist säkerligen kommer kunna applådera.

Therese Rajaniemi jobbar alltså inte bara aktivt med en kampanj för a-kassan. Hon jobbar också med en viktigt konferens. Vi kan ha många synpunkter på konferensens program och har det också. Dagen efter att detta inlägg skrivits blir det möte i Stockholm för att diskutera
programmet.

Bosse dömer Therese efter hennes partibok. Jag dömer henne efter hennes handlingar och måste konstatera att hon genom dessa är oerhört värdefulla för Sveriges arbetslösa. Situationen skulle verkligen vara dyster om alla socialdemokrater var som Margareta Winberg. Lyckligtvis finns
William Frank, Åke Wiklund, Therese Rajaniemi…

Det är jätteviktigt att vi får tillfälle att träffas och diskutera.
Hofors-mötet blir ett sådant tillfälle. Jag hoppas att få möta Bosse Pontén och VAK där!

Nacka 8 december 1997

Peter Lindgren, arbetslös kommunalarbetare.

peterlindgren@swipnet.se

Akassekampanjen har följande internetadress: http://come.to/kampanjen

Tre synpunkter kring arbetet för Alliansen uppbyggnad.

Om att ”köra sitt eget race”
I den valda underarbetsgruppen”organiserandet av ett stormöte”, där Lars Wahlström, ALF, Västervik var sammankallande, satt också Therese Rajaniemi, Louise Pettersson, Alternativ Stad och Per Klasson, Alla Behövs, Örebro med. Lars höll på sin kant på med att ordna ett stormöte
i Jönköping till den 31 januari och Therese med att ordna en kongress i Hofors 15.-18 januari. Var och en ”körde sitt eget race”. Ingen av dem informerade eller sökte kontakt inför sitt respektive agerande. De övriga i gruppen fick aldrig information i tid. Ingen av dem brydde sig
om att samtala eller lägga fram sina idéer.
I samband med Bosses brev/inlägg vill jag nämna att tre kvinnor,däribland jag själv, var anmälda till Västervikskonferensen. Alla tre förespeglades vi hjälp till resor och konferenskostnader. Själv skickade jag på uppmaning av Sten Lander in en ansökan om hjälp med specificerade
kostnader. På förfrågan, i efterhand, i samtal med Sten Lander, sades att han enbart hjälpt de som han ansåg viktiga för konferensen.

Under upptakten av kampanjen mot den bortre parentesen, blev jag tillfrågad om jag, som representant för SAK, ville ställa upp tillsammans med de tre andra kvinnorna. SAK fattade beslut om att säga ja. När vi sedan såg att pengar också skulle samlas in till Rättvisefonden, sade vi nej.
Varför?
Rättvisefonden är Therese Rajaniemis ”egen” fond. Skulle SAK kunna ställa upp på kampanjen så ansåg vi att ett nytt postgironummer, avsett ENDAST för kampanjen, måste öppnas. DÅ kunde vi åter ställa upp. Vi ansåg också detta lättast redovisningsmässigt, att inte blanda ihop
pengar. Många dagar senare blev jag uppringd av Therese. Hon frågade om jag skulle komma till Sundsvall inför kampanjen. Jag frågade om hon öppnat ett nytt postgiro. Nej, säger hon, men jag har tänkt att ändra namnet på Rätvisefonden. Det gör väl ingen skillnad heller, svarade jag.
Därvid ställde SAK sig utanför. Vi har skrivit på som organisation men inte betalat in pengar till Rättvisefonden. Att läsa på internetsidan om kampanjen mot den bortre parentesen finns: Vi kommer att redovisa intäkter i Rättvisefonden minst en gång i månaden. Hittills finns ingen
redovisning att tillgå. Det är till denna fond som pengar för Hofors-kongressen ska sätts in.

Lillebeth Nordqvist SAK, vars styrelse fått information och gett sitt
godkännande till detta inlägg.

Ett brev från Västervik:

97 12 20 Västervik - Publiceras på Internet Via Uppsala distributions kontor

Riksdagsman Örnfjäder (S) man säger i Lördagens VT att du sitter säkert i sadeln jag är inte så säker på det.

Kommunals Birgitta Stjärndahl du vill starta arbete åt dom arbetslösa inom kommunal- "Resurspersoner". Jag tycker alla arbetslösa är en resurs i ett modernt samhälle, och borde också erbjudas att köpa dator med samma villkor som kommunalanställda.
Vi i arbetslösas förening (ALF) frågade kommunen och Lo-distriktet om vi kunde få sk inventariehjälp till att anskaffa en bättre dator - SVAR=AVSLAG. Tack vare en datafirmas stora generositet så har vi dock en Dator dock med tyvärr för låg kapacitet, vi trodde att man i kommunen skulle hjälpa oss med detta problem. Och tack vare en mycket stor hjälpsamhet från Frälsningsarmén så har vi lyckats ekonomiskt citat ÖVERLEVA. Sådan är den vackra demokratin, ej som Lo beskriver i sin skrift FOLKET styr eller ska det vara LO styr Folket. Undantaget är det stöd vi har fått ifrån Sv Kyrkan och Broderskaparna. (S) LO-Distrikten VAKNA ur törnrosa sömnen. SLÅ upp era ögon snart är det valår. Titta vad som hänt

	Stockholm	Mora	Norrtälje	Borås	Helsingborg
har lämnat Metall:	25%	10%	12%	9%	10%

(Se tidn. DA)

VARFÖR

Svaret är enkelt man har Tyvärr glömt bort demokratin, vi vet och har en bra pejling på det faktiska förhållandet i repektive orter ty vi har egna organisationer där och tråkigt nog är detta en tendens över hela landet; våra rapporter från såväl söder som norr bekräftar detta.

Ni leker med elden. Ställ upp för dom arbetslösa ge dem demokratisk insyn i Arbetsförmedlingsnämnden och Länsarbetsnämnden ty dom arbetslösa utgör 8-10% av väljarkåren och med dem i riskzonen så utgör vi 20% i Samhället. Gör som Alliansen för Arbete ge dom arbetslösa en röst i Samhället. Vi har inga fallskärmar eller gratis tandvård ej heller EU förmåner Vi har bara oss själva och den glöd som kännetecknar dom arbetslösas föreningars kamp mot arbetslösheten och den Sociala Orättvisan.

Hr Örnfjäder hur känns det att läsa i VT om att var fjärde Arbetslös inte går till tandläkaren du lider väl inte du har GRATIS tandvård. Vi behöver inte bekymra oss om Taxfree vi har inte råd till dessa resor, tag istället tag i Färjeproblematiken, då ska vi arbetslösa tro på dig och dessutom så hörde jag att du var bekymrad över din Lönehöjning har du något över så tar vi i ALF gärna mot ett bidrag. Ett förslag slopa Kommundirektören så behöver han inte leta efter någon utskrotad dator åt dom arbetslösa där sparar vi 50 tusen i månaden, någon fallskärm kanske kan utlösas som Höjstedts men då på "Hög Höjd"

Den 15-18 Jan så träffas repr för dom Arbetslösas Föreningar i Hofors värd är Therese Rajaniemi Det är DEMOKRATI-Gräsrötterna som nu bildar en gemensams röst mot orättvisan i samhället, detta kommer att uppmärksammas i TV 4 i ett stort reportage.

Närvarande på kongressen bla Stig Malm, Birger Slaug, Gudrun Schyman, Margareta Winberg, Bo Lundgren, Sven Bergström, Leif Danielsson och Hans Karlsson Lo. Vi i bla. ALF kommer att vara där och leda jobbet. Bara på en månad så har 22 Nya föreningar anslutit sig till kontaktnätet. Ett starkt stöd har vi fått genom Anita Klum och frivilliga org för Mänskliga Rättigheter.
Också har ett otal kändisar uttalat sitt stöd för oss bla Svensktoppsorketstern Helene och Gänget, Avingarna, Towe Widebergs samt Pernilla/Björn Skifs, Pierre Ström, Johanna Lind miss SW-93, Finn Zetterholm, Lars Berghagen mfl.

ALF  Västervik Sten Lander ordf.

This page hosted by Get your own Free Home Page