[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Kautsky. Opp: Marxister före oktoberrevolutionen. Bakåt: Marxister före oktoberrevolutionen.
Till Engels' förtrogna hörde August Bebel [1], och Engels [38] kallar honom »en av de bästa, om inte den bäste talaren i Tyskland«.[Not] Till yrket svarvare grundade han 1869 tillsammans med Wilhelm Liebknecht Tysklands socialdemokratiska arbetarparti.
Sin bok om det tyska bondekriget [1] skrev han, när han dömd för majestätsbrott avtjänade ett fängelsestraff i Zwickau. I förordet, som är dagtecknat i mars 1875, anger han som syftet med boken att ge arbetarna tillfälle att lära känna de förtrycktas befrielsekamp under medeltiden.[Not]
Han säger sig med sitt arbete vilja visa, att det inte existerar någon rent politisk eller religiös revolution eller reformation, utan alla dessa rörelser kan utan undantag föras tillbaka på sociala orsaker. Reformationen var då endast det religiösa uttrycket för den socialt politiska rörelse, som till sist tog sig ett mera radikalt uttryck i bondekriget. För Bebel var därför inte reformationen utan bondekriget den viktigaste händelsen i den tyska medeltidshistorien.[Not]
Mot Luther är han starkt kritisk. När denne hävdade, att hans lära ingenting hade att skaffa med världsliga och politiska förhållanden, vittnade detta enligt Bebel dels om inskränkthet, dels om beräkning, och förmodligen det senare mer än det förra.[Not] Trots att Luther i orden uppträdde revolutionärt, betecknas han som alltigenom konservativ.[Not] Luthers skrift Till den kristna adeln uppfattar Bebel enbart som ett frieri till furstarna, och när en del av dessa stödde Luthers reformation, var det på grund av de ekonomiska fördelar, som den erbjöd dem. Stödet från furstarna bidrog till att göra Luther än mer reaktionär.[Not]
Gentemot Luther framhåller Bebel Müntzer som den verklige företrädaren för folkets revolutionära skikt,[Not] och han citerar Müntzers föraktfulla uttalande om Luthers uppträdande på riksdagen i Worms:
»Att du i Worms stått inför riksdagen, kan du tacka den tyska adeln för, som du också så väl har bestrukit käften på med honung «[Not]
Denna text är hämtad ur
Per Jonssons
bok
Martin Luther i marxistisk historieskrivning.
Copyright © 1983 Per Jonsson
Copyright © 1999
Erik Jonsson
Senast rättad 22.6.1999
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)