[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: »Förborgerlig revolution«. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: I Sovjetunionen.

I Tyska Demokratiska Republiken.

I DDR har man kunnat knyta an till en omfattande tysk icke-marxistisk forskartradition, när det gäller reformationens och tyska bondekrigets  historia. Alltjämt refererar man till W. Zimmermann [62] [63] (se sidan [*] eller den tryckta boken s. 20 f). Hans arbete har utkommit i flera nya upplagor. Det utgavs första gången 1841-43 och i en ny upplaga ombesörjd av Wilhelm Blos  [62] 1891. Under Tredje riket kom ytterligare ett par upplagor försedda med förord i nazitidens anda, 1933 och 1939. Efter kriget utgavs en »Volksausgabe« [63] 1952.[Not] Ett annat verk, som också marxister satt visst värde på, är Der deutsche Bauernkrieg  av Günther Franz  [14]. Det utkom 1933, strax efter die Machtübernahme, och författaren betraktar bondekriget  i ljuset av sin egen tids händelser:

»I dag, vid slutet av den första segerrika tyska revolutionen, har bonden i Tredje riket äntligen vunnit den ställning i nationens liv, som han redan 1525 eftersträvade.«[Not]

Också från nazitiden är Adolf Waas , Die große Wendung im deutschen Bauernkrieg  [58] (1939). Samme författare har 1964 kommit med Die Bauern im Kampf um Gerechtigkeit 1300-1525 [57]. En marxistisk historiker, Günther Vogler  [22], har funnit den sistnämnda framställningen värd en visserligen på vissa punkter kritisk, men dock utförlig recension, där han inledningsvis beklagar, att marxistisk historieskrivning ännu ej kunnat samla sig till den »representativa och omfattande framställningen av bondekriget «,[Not] vilket väl får tolkas som ett erkännande av, att man alltjämt står i ett beroendeförhållande till den tidigare icke-marxistiska forskningens resultat.

I DDR har en rad sovjetiska arbeten utgivits i tysk översättning, t.ex. av Smirin  [50] [51], Semjonov  [49] och  Kosminski.[Not]

Historieforskning och historieskrivning står i DDR i det maktägande partiets tjänst. På det socialistiska enhetspartiets III. Parteitag 1950 inskärptes plikten att studera det tyska  bondekriget.[Not] Vid enhetspartiets II. Parteikonferenz 1952 uppdrogs åt historikerna att söka efter »spåren av vårt folks storslagna förflutna, dess fosterländska dåd i kampen mot förtryck och barbari …  för att ur historien ösa kraft för vårt handlande i dag«.[Not] (kurs. här) Året därefter började man att som ett led i detta intresse utge Zeitschrift für Geschichtswissenschaft.[Not]

[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: »Förborgerlig revolution«. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: I Sovjetunionen.

Per Jonsson (1928-1998)

• »Martin Luther i marxistisk historieskrivning« (1983)
• »Släkten Muhoinen i Mången: Matts Jakobsson och hans barn« (1988)
• »Finntorparna i Mången. Jord, människor och rättsuppfattning i förproletär bergslagsmiljö« (1989)
• »Finntorparen Pål Hindersson och 1789« (1990)
• »Svensk överhet och finska undersåtar. Svensk språkpolitik under 400 år« (1991)
• »Finntorparen Pål Hindersson i Mången« (1992)
• »Från enskiftat jordbruk i Hilleshög till verkstadsindustri i Landskrona«

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)