[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Luther som nationalekonom. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: »Förborgerlig revolution«.

Reformation och periodisering.

Enligt marxistisk-leninistisk uppfattning sker övergången från en lägre samhällsform till en högre genom revolution (jmfr. sidan [*] eller den tryckta boken s. 34). Därav kommer det intresse, som man i Sovjet och i DDR ådagalagt för att söka leda i bevis, att reformationen innebar åtminstone en »förborgerlig revolution«, vilken markerar övergången från medeltiden till nya tiden. Nu innebär inte detta, att man låter reformationen utgöra en skarp gräns mellan två tidsepoker. Gerhard Schilfert  har sökt visa, att reformationen utgjorde den första i en rad av revolutioner, vilka var för sig betecknar olika stadier i en utveckling från feodalism till kapitalism. Denna process sträcker sig enligt Schilfert från omkring 1500 fram till franska revolutionens fjärde och sista stadium.[Not] Frågan om gränslinjen mellan medeltiden och nya tiden i tysk historia togs upp av Max Steinmetz  [11], när man 1967 firade 450-årsminnet av Luthers teser.  Han ställde då frågan: Hörde Tysklands förborgerliga revolution hemma i slutet av medeltiden, i början av nya tiden eller är den en företeelse mellan dessa epoker? Han erinrar därvid om att enligt gängse marxistisk periodisering betecknas tiden mellan reformationen och westfaliska freden som »Spätmittelalter«, men han finner för sin del uttrycket »Früheneuzeit« bättre.[Not] Bernhard Töpfer  fortsätter debatten och vill för sin del utsträcka tiden »Früheneuzeit« till 1789.[Not]

Ernst Engelberg  anknyter i sitt inlägg till att Engels anger medeltidens slut till Konstantinopels fall 1453, och han kan för sin del tänka sig en »Epochenzäsur« mellan 1517 och 1536, året för Calvins  reformation i Genève. Tiden 1453-1517 betecknas som den revolutionära förberedelsetiden, »aftonen före den förborgerliga revolutionen, förspelet till 'den kapitalistiska eran'«.[Not]

Per Jonsson (1928-1998)

• »Martin Luther i marxistisk historieskrivning« (1983)
• »Släkten Muhoinen i Mången: Matts Jakobsson och hans barn« (1988)
• »Finntorparna i Mången. Jord, människor och rättsuppfattning i förproletär bergslagsmiljö« (1989)
• »Finntorparen Pål Hindersson och 1789« (1990)
• »Svensk överhet och finska undersåtar. Svensk språkpolitik under 400 år« (1991)
• »Finntorparen Pål Hindersson i Mången« (1992)
• »Från enskiftat jordbruk i Hilleshög till verkstadsindustri i Landskrona«

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)