Stadsplaneraren som vill sätta
ljus på stan
Den går rakt igenom staden. En fyrfilig motorväg på
pelare. Ett exempel på den framtidsoptimism som härskade på 60-talet.
Bilen var framtiden och ju lättare den kunde ta sig fram, desto modernare
var staden. Idag har motorvägen inte samma bländande kraft.
Säkerhetsaspekten ställs mot estetiska värden utan att andra hänsyn
tas. Men nu kan en renässans komma för motorvägen.
– Jag tycker att det är en tillgång att ha en stor,
säker trafikled mitt i stan, säger Jörgen Rylander, Borås kommuns
Plan- och miljöchef. Det är inte dagens bilar utan framtidens som får
honom att tro på motorvägen. Är de rena och giftfria ska de få
tillgång till centrum.
Staden under natten
Borås stad håller sig länge dold mellan
kullarna, men plötsligt breder den ut sig. Hela dalgången fylls av hus
och vägar. Är det mörkt ute ser staden väldig ut. När det är
dagsljus krymper den till en mer ordinär storlek. Det är svårt att
göra något åt dagsintrycket. Staden saknar de mer spektakulära
byggnaderna och vyerna. Desto mer finns att göra med natten. Redan läget
mellan åsarna gör att Borås kan få en mystisk utstrålning.
– Att åka genom Borås ska bli som att passera genom en teaterkuliss,
säger Jörgen Rylander. Därför vill jag jobba med scenografer för att
höja upplevelsen.
När han nämner fasader som bör belysas kommer han först att tänka på
Rådhuset och Textilmuseet. Rådhuset därför att det är Stora torgets
centralpunkt och Textilmuseet därför att det är den mest framträdande
byggnaden som kan ses från motorvägen. Det är också Sveriges enda
textilmuseum. Men mest spektakulärt som mål är nog ändå Galgbacken,
stadens urgamla plats för bestraffning. Idag ligger den invid
motorvägen. En svart och spöklik plats under mörkrets timmar, bara
skuggor av några furor syns mot natthimlen. Nu är det tänkt att
släpljus ska lysa upp furorna.
- Det är sånt man minns när man åker igenom staden, säger Jörgen
Rylander
Vattnet spelar en avgörande roll
Han tar emot i sitt arbetsrum. Det är 20 kvadratmeter överfyllda med
ritningar och papper. I välstruken skjorta och mörka byxor är Jörgen
en snygg kontrast till den allmänna oordningen. En timme har han till
godo, sen måste han gå, säger han. Men hans engagemang är så stort
att vi fortsätter prata ytterligare en halvtimme.
– Det finns inget jobb som är så mångskiftande som stadsbyggarens.
Allt kommer in. Det är teknik, sociala frågor, miljö, handel, säger
han.
Vattnet spelar en viktig roll för denne inlandsbo. Borås har sin Viskan
och i norr finns Öresjö. Men vattnet har aldrig varit ett dominerade
inslag i stadsbilden. Tvärtom har staden tidigare gjort sitt bästa för
att gömma undan ån. Den var förr mer som en avfallskloak och som den
länk kommunikationsled den borde vara. Det är bara i stadsparken som en
flanör försiktigt kunnat närma sig ån.
- Jag vill väcka Viskan till liv, säger Jörgen Rylander. Vattnet är
viktigt.
Han pekar på en karta på väggen. Med blå och gröna färger visar den
vart vattnet och grönområden ligger och hur han vill få fram dem. Men
inte bara Viskan utan också sjöarna vid infarterna ska få liv i Borås.
Fontäner i sjöarna som lyses upp om natten.
Ljus, vatten och grönska är ett tema som återkommer flera gånger.
Önskan är att skapa en naturlig stad med mänskliga proportioner där
invånarna trivs utan att ge avkall på det moderna. Men det finns ingen
önskan om att sprida ut boendet i terrängen. Folk ska bo där de trivs.
Vattnet är bara en del av den nya miljön. Också grönska måste till
för att skaka liv i stan. Borås är idag en av Sveriges grönaste
städer. När gamla teatern i stadsparken revs 1983 riktades mycket kritik
mot politiker och tjänstemän. Det sågs som ett utslag av
kulturfientlighet och stelbent byråkrati. Sedan dess har mycket arbete
riktats mot att upprusta de två stadsparkerna. En extra ansträngning har
lagts på att den bortglömda Annelundsparken, använd av ingen utom
läroverkets elever. Idag har den fått en offentlig grill där kommunen
står för veden, och genomgått en allmän förnyelse. Förhoppningen är
att parken även kvällstid ska bli en mötesplats för alla generationer.
En plats där vuxna kan gå och grilla med eller utan sina barn.
– Det är ett sätt att återuppväcka parklivet, säger Jörgen
Rylander.
Upplysta möten gör människorna gladare
Mellan människan och staden sker en annan form
av möten. Det måste finnas en kommunikation dem emellan. Grönområden
är en del. Ett annat är nattens mörker. För många är nattens mörker
ett ständigt hot. Upplysta gator och torg skapar trygghet för de
gående.
Upplysta fasader skapar gemytlighet för de förbipasserande. En plats
där människor kan mötas är något som Jörgen Rylander ständigt
återkommer till. De är viktiga på flera sätt. Inte bara för
rekreation och fritid, även om promenaden är en av de vanligaste
sysselsättningarna.
- Vad är det som gör att det skapas något. Jo, mötesplatser. Och det
är dem vi ska skapa. Det dagliga mötet med andra människor kan inte ske
av en slump. Det måste finnas någonstans att mötas. Torg, gångstråk
och parker är platser där vi kan mötas, säger Jörgen Rylander.
Ser sig som en trädgårdsmästare
Borås har aldrig haft traditionen att visa sin rikedom genom
byggande. Det finns få pampiga privathus. Därför hoppas kommunen att de
trots utrensningar av stora delar av industrimiljön istället kan bevara
några utvalda fabriksbyggnader. De gamla fasaderna ska återskapas och ge
en känsla av att det här är signaturen för Borås. Förlusten av 19
000 jobb när textilbranschen gick omkull ska vändas till något
positivt.
- Vi vänder på tuvan. Industrikaraktären vill vi ha kvar, säger
Jörgen Rylander.
Staden är en process. Den förändras ständigt och det gäller att vara
lyhörd inför förändringarna. Att vara flexibel.
- Jag kommer hit som trädgårdsmästare och stannar kanske i tjugo år.
Sen lyfter jag på hatten och lämnar över till nästa person, säger
Jörgen Rylander.
Han är försiktig med att föra fram stora förändringar. Staden kommer
att finnas kvar långt efter hans tid och han ser sig som ansvarig inför
historien. Då går det inte att ha inställningen att man ska göra
något märkvärdigt. Därför är det viktigt att vara både envis och
lyhörd. Och att argumentera hårt för att något ska hända.
- En stad är som kröningskronan. Den ska vårdas med aktning. Men om en
sten går sönder eller lossnar från sitt fäste ska den bytas ut mot en
ny, säger Jörgen Rylander.
Jesper Wasling
[Plan 1997]
|
Tillbaka
Startsidan
Artiklar
Läs
mer av Jesper
Artiklar
Rävspel i Fristad
Magic Johnsson i M7
Sven-Bertil Taube på Årås
Gyllene stjärngods
Ta dig ett vapen
Textilkonstnären i Böne
Sätt ljus på stan
Hopp för Afrika
Krönikor
Det fria hertigdömet |