Stadsplaneraren som vill sätta ljus på stan

Den går rakt igenom staden. En fyrfilig motorväg på pelare. Ett exempel på den framtidsoptimism som härskade på 60-talet. Bilen var framtiden och ju lättare den kunde ta sig fram, desto modernare var staden. Idag har motorvägen inte samma bländande kraft. Säkerhetsaspekten ställs mot estetiska värden utan att andra hänsyn tas. Men nu kan en renässans komma för motorvägen.

– Jag tycker att det är en tillgång att ha en stor, säker trafikled mitt i stan, säger Jörgen Rylander, Borås kommuns Plan- och miljöchef. Det är inte dagens bilar utan framtidens som får honom att tro på motorvägen. Är de rena och giftfria ska de få tillgång till centrum.

Staden under natten
Borås stad håller sig länge dold mellan kullarna, men plötsligt breder den ut sig. Hela dalgången fylls av hus och vägar. Är det mörkt ute ser staden väldig ut. När det är dagsljus krymper den till en mer ordinär storlek. Det är svårt att göra något åt dagsintrycket. Staden saknar de mer spektakulära byggnaderna och vyerna. Desto mer finns att göra med natten. Redan läget mellan åsarna gör att Borås kan få en mystisk utstrålning.
– Att åka genom Borås ska bli som att passera genom en teaterkuliss, säger Jörgen Rylander. Därför vill jag jobba med scenografer för att höja upplevelsen.
När han nämner fasader som bör belysas kommer han först att tänka på Rådhuset och Textilmuseet. Rådhuset därför att det är Stora torgets centralpunkt och Textilmuseet därför att det är den mest framträdande byggnaden som kan ses från motorvägen. Det är också Sveriges enda textilmuseum. Men mest spektakulärt som mål är nog ändå Galgbacken, stadens urgamla plats för bestraffning. Idag ligger den invid motorvägen. En svart och spöklik plats under mörkrets timmar, bara skuggor av några furor syns mot natthimlen. Nu är det tänkt att släpljus ska lysa upp furorna.
- Det är sånt man minns när man åker igenom staden, säger Jörgen Rylander

Vattnet spelar en avgörande roll
Han tar emot i sitt arbetsrum. Det är 20 kvadratmeter överfyllda med ritningar och papper. I välstruken skjorta och mörka byxor är Jörgen en snygg kontrast till den allmänna oordningen. En timme har han till godo, sen måste han gå, säger han. Men hans engagemang är så stort att vi fortsätter prata ytterligare en halvtimme.
– Det finns inget jobb som är så mångskiftande som stadsbyggarens. Allt kommer in. Det är teknik, sociala frågor, miljö, handel, säger han.
Vattnet spelar en viktig roll för denne inlandsbo. Borås har sin Viskan och i norr finns Öresjö. Men vattnet har aldrig varit ett dominerade inslag i stadsbilden. Tvärtom har staden tidigare gjort sitt bästa för att gömma undan ån. Den var förr mer som en avfallskloak och som den länk kommunikationsled den borde vara. Det är bara i stadsparken som en flanör försiktigt kunnat närma sig ån.
- Jag vill väcka Viskan till liv, säger Jörgen Rylander. Vattnet är viktigt.
Han pekar på en karta på väggen. Med blå och gröna färger visar den vart vattnet och grönområden ligger och hur han vill få fram dem. Men inte bara Viskan utan också sjöarna vid infarterna ska få liv i Borås. Fontäner i sjöarna som lyses upp om natten.
Ljus, vatten och grönska är ett tema som återkommer flera gånger. Önskan är att skapa en naturlig stad med mänskliga proportioner där invånarna trivs utan att ge avkall på det moderna. Men det finns ingen önskan om att sprida ut boendet i terrängen. Folk ska bo där de trivs.
Vattnet är bara en del av den nya miljön. Också grönska måste till för att skaka liv i stan. Borås är idag en av Sveriges grönaste städer. När gamla teatern i stadsparken revs 1983 riktades mycket kritik mot politiker och tjänstemän. Det sågs som ett utslag av kulturfientlighet och stelbent byråkrati. Sedan dess har mycket arbete riktats mot att upprusta de två stadsparkerna. En extra ansträngning har lagts på att den bortglömda Annelundsparken, använd av ingen utom läroverkets elever. Idag har den fått en offentlig grill där kommunen står för veden, och genomgått en allmän förnyelse. Förhoppningen är att parken även kvällstid ska bli en mötesplats för alla generationer. En plats där vuxna kan gå och grilla med eller utan sina barn.
– Det är ett sätt att återuppväcka parklivet, säger Jörgen Rylander.

Upplysta möten gör människorna gladare
Mellan människan och staden sker en annan form av möten. Det måste finnas en kommunikation dem emellan. Grönområden är en del. Ett annat är nattens mörker. För många är nattens mörker ett ständigt hot. Upplysta gator och torg skapar trygghet för de gående.
Upplysta fasader skapar gemytlighet för de förbipasserande. En plats där människor kan mötas är något som Jörgen Rylander ständigt återkommer till. De är viktiga på flera sätt. Inte bara för rekreation och fritid, även om promenaden är en av de vanligaste sysselsättningarna.
- Vad är det som gör att det skapas något. Jo, mötesplatser. Och det är dem vi ska skapa. Det dagliga mötet med andra människor kan inte ske av en slump. Det måste finnas någonstans att mötas. Torg, gångstråk och parker är platser där vi kan mötas, säger Jörgen Rylander.

Ser sig som en trädgårdsmästare
Borås har aldrig haft traditionen att visa sin rikedom genom byggande. Det finns få pampiga privathus. Därför hoppas kommunen att de trots utrensningar av stora delar av industrimiljön istället kan bevara några utvalda fabriksbyggnader. De gamla fasaderna ska återskapas och ge en känsla av att det här är signaturen för Borås. Förlusten av 19 000 jobb när textilbranschen gick omkull ska vändas till något positivt.
- Vi vänder på tuvan. Industrikaraktären vill vi ha kvar, säger Jörgen Rylander.
Staden är en process. Den förändras ständigt och det gäller att vara lyhörd inför förändringarna. Att vara flexibel.
- Jag kommer hit som trädgårdsmästare och stannar kanske i tjugo år. Sen lyfter jag på hatten och lämnar över till nästa person, säger Jörgen Rylander.
Han är försiktig med att föra fram stora förändringar. Staden kommer att finnas kvar långt efter hans tid och han ser sig som ansvarig inför historien. Då går det inte att ha inställningen att man ska göra något märkvärdigt. Därför är det viktigt att vara både envis och lyhörd. Och att argumentera hårt för att något ska hända.
- En stad är som kröningskronan. Den ska vårdas med aktning. Men om en sten går sönder eller lossnar från sitt fäste ska den bytas ut mot en ny, säger Jörgen Rylander.

Jesper Wasling
[Plan 1997]

Tillbaka
Startsidan
Artiklar

Läs mer av Jesper

Artiklar
Rävspel i Fristad

Magic Johnsson i M7

Sven-Bertil Taube på Årås

Gyllene stjärngods 

Ta dig ett vapen

Textilkonstnären i Böne

Sätt ljus på stan

Hopp för Afrika

Krönikor
Det fria hertigdömet

1