- ...Sverige
- »Sverige« är i likhet med
»Finland« i ett historiskt perspektiv ett relativt
begrepp. Först efter 1809 blev Sverige ett »avlångt« land,
tidigare var det lika »brett« som det var långt. Det fanns
ingen allmänt vedertagen uppfattning om var, gränsen gick mellan
Finland och det övriga Sverige. Än som Österbotten räknades till
Finland, ansågs det höra till Norrland. Elias Brenner, d. 1717, kunde
t.ex. skriva: »Från Finland begav jag mig till
Österbotten«. (E. Aspeling: Elias Brenner, Helsingfors
1896, s. 31) Gränsen mellan Väster- och Österbotten, som ursprungligen
var en gräns mellan två biskopsdömen, Uppsala och Åbo, har inte heller
legat fast. Se Sten Wikström: Norrbotten, en studie om gränser,
i Tornedalen 38, 1982. Tornedalsutredningen 1958 kan
dock tala om »riksgränsens flyttning från vattendelaren mellan
Kemi och Torne älvar till Torne och Muonio älvar«, s. 13! Någon
riksgräns mellan Torne och Kemi älvar har veterligen aldrig
existerat.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svenskar
- B. Rud. Hall: Kulturella interiörer från
storhetstidens uppryckningsarbete, Stockholm 1915, s. 143; Richard
Broberg: Invandringen från Finland till Sverige före 1700-talet
i verklighet och tradition, Stockholm 1970, s. 102.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förfoga«
- Brevet avtryckt i Frantz D. Craelius:
Beskrifning öfver Säfs socken, Fahlun 1830, s. 21 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svenska
- G. Göransson: Canutus Hahn,
Lund 1950, s. 97 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...uttal
-
C.A. Gottlund: Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne år 1817,
Stockholm 1931, s. 314.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bruk«
- Craelius a.a. s. 15.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rättigheter
- Se John Lind: Mellem
»venska« og »vinska«, København 1989, s.
145
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bröts
- a.a.
s. 137 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ägo
- a.a.
s. 196.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...språkstriden
- a.a. s. 148.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...land
- »I stormaktstidens Sverige hade
finskan bättre hävdat sig som det ena av landets fyra gängse språk -
tyskan och latinet som de två andra - medan det krympande och mera
söderut och västerut orienterade Sverige speciellt under den
s.k. frihetstiden gick mot en språklig enhetlighet … den
gustavianska tiden blev utgångspunkten för ett nytt nationellt
tänkande med också språkliga drag … « Matti Klinge:
Finska språket i Finland under 1800-talet, i De nordiske
skriftspråkens utvikling, Oslo 1985, s. 8 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Lappska … «
- Eric Tuneld: Geographie
öfver Konungariket Sverige, Stockholm 1793-94, s. 24.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...till
- Erik Lönnroth:
Den stora rollen, Stockholm 1989, s. 198.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...modersmålet«
- G. Schauman: Biografiska
undersökningar om Anders Chydenius, Helsingfors 1908, s. 278.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...född
- E.J. Hobsbawm:
Imperiernas tidsålder, Stockholm 1989, s. 198.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Fädernesland«
-
Kongl. Vitterhets … academiens handlingar, Fjerde delen,
Stockholm 1795, s. 32.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...o.s.v.
- a.a. s. 36.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...nationalitet«
- Joukahainen, Första häftet 1843,
s. 213.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...öga«
- a.a. s. 191.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...staten«
- a.a. s. 195.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kunde
- Eino Jutikkala: Bonden i Finland genom tiderna,
Helsingfors 1963, s. 421.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...livegenskap
- Anders Persson: 1808, Stockholm 1986,
s. 123 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...anlägger
- Se t.ex. Bondeståndets besvär vid riksdagen
1760-62 §127: »Som den allmoge i Finland, vilken ej förstår
svenska språket, icke kan veta, om alla avgifter, vilka vederbörande
uppbördsmän fordra … böra verkligen utbetalas … så är
allmogens anhållan, att kvittensböckerna måtte på finska och svenska
språket inrättas … .«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1814
- Om nationalstatsidén i
historieforskningen se M. Klinge: Runebergs två fosterland,
Borgå 1983, s. 7 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Pommern
- Så hos Tuneld a.a. s. 24
f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...öarna)
-
Fredsfördrag emellan Hans Maj:t Konungen af Swerige samt Hans
Maj:t Kejsaren af Ryssland 1809. Att Ålandsöarna nämns, kan bero på,
att dessa av svenska regeringen i mars 1808 överförts från Åbo och
Björneborgs län till Stockholms län. Persson a.a. s. 35.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tullhinder
- Se fredsfördraget artikel XVI och
Handels och Wänskaps Convention 1828.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...finskan
- I Joukahainen,
Tredje häftet, s. 24 klagas över, att sedan Finland har »upphört
att såsom provins vara kedjat vid Sverige«, har likväl
»det svenska språkets välde hellre till- än avtagit …
.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...finne
-
Presteståndets protocoll 1823, s. 567 ff. Fastän Franzén var av
en svenskspråkig familj, hade han också förfäder i den savolaxiska
släkten Suhoinen. Då statsminister Olof Palme genom sin farmor var
ättling till Franzén hade även han sålunda savolaxiskt ursprung. En
medlem av släkten Suhoinen kom på 1600-talet till Värmland. Från honom
härstammade genom sin mormor statsminister Tage Erlander. Se Arne
Linnarud: Suhoinen. De äldsta grenarna av en värmländsk finsk
släkt, Ystad 1987, s. 24 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...folk«
- Bihang
till Riks-Ståndens Protocoll 1823, 8:1, s. 303 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...undergå.«
- Högvördiga Preste-Ståndets
Protokoll vid Urtima riksdagen 1844, Första bandet, s. 327.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1918
- Se K. Eneström: Svenska almanackor och kalendarier
1749-1879, Stockholm 1879; och Nils Slunga: Staten och den
finskspråkiga befolkningen i Norrbotten, Luleå 1965, s. 165
f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rov.«
- Om ryssfientlighet i den tidiga svenska
liberalismen se A. Jansson: Den svenska utrikespolitikens
historia, III:3, Stockholm 1961, s. 17 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...land«
- Andra kammarens protokoll 1874, Tredje
bandet, s. 371.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lämpligt … «
- Andra kammarens protokoll 1878,
Tredje bandet, s. 53 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Norrbotten
- Andra kammarens protokoll 1881, Första
bandet, s. 26 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...modersmål
- Slunga a.a. s. 60 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...folk«
- Nils
Elvander: Harald Hjärne och konservatismen, Uppsala 1961,
s. 345.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...årtionde
- G. Björlin: Några ord om vår försvarsfråga,
Stockholm 1890, s. 69 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Sangis
- Caroli Linnæi Iter
Lapponicum, Stockholm 1975, s. 177: »När jag miste Sangis,
miste jag ock mitt modersmål; i Säivis var pura finnar, dem jag ej
förstod.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1823
- F.W. von Schubert: Reise durch
Schweden … 2, Leipzig 1823, s. 116.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1962
- H. Tenerz: Ur Norrbottens
finnbygds historia, 1962, s. 12.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...riktningar.«
-
Kungl. Maj:ts propositioner 1898, s. 46 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Atlanten
-
Se därom Knut Einar Eriksen och Einar Niemi: Den finske fare,
Oslo 1981.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...oroande
- Se Lind
a.a. s. 74 ff, s. 164 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...riktning
- Folke Lindberg: Den svenska
utrikespolitikens historia, III:4, Stockholm 1958,
s. 112.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...angrepp
- a.a. s. 139.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...räknades
- a.a. s. 269. L.W. A. Douglas talade om »denna
rasstrid, där den germaniska rasen kämpade på liv och död mot den
slaviska och den romanska … « Enligt Douglas hörde
»de lappska och finska folkstammarna mera till Ryssland än till
Skandinavien«. Hur vi förlorade Norrland, Stockholm
1889, s 17 ff. Uppfattningen om finnar som en lägre ras ligger väl
också bakom svenska myndigheters omdömen, där finska invandrare
betecknas som »opålitliga och i många fall brottsliga
individer«. Se Thomas Hammar: Sverige åt svenskarna!
Invandringspolitik, utlänningskontroll och asylrätt 1900-1932,
Stockholm 1964, s. 363.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...folken.«
- Betänkande … rörande
folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norbottens län,
Stockholm 1921, s. 41.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rasen
- Tidskrift för det
svenska folkbildningsarbetet 1916, s. 174.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...språk
- Jmfr. även med den uppfattning, som
1939 framfördes av Stig R:son Mark, som menade, att förfinskningen i
vissa delar av Finland vore »vida mera att hänföra till språket
än till rasen … Man stöter … oupphörligen på finsktalande
personer med rent nordiskt utseende … Den svenska
nationalitetsrörelsen i Finland måste inrikta alla sina krafter på en
allomfattande biologisk undersökning … « Det svenska
minoritetsproblemet i Finland, Stockholm 1939, s. 28.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...värn
- Elvander a.a.
s. 345. Tanken finns tidigare hos M. Weibull: »Så föll det på
Sveriges lott att fullborda den germaniska stammerns gärd åt
världsutvecklingen … « Gustav II Adolf, Stockholm
1881, s. 3.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tillvaron.«
- Elvander a.a. s. 426
ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...folk«
- Tidskrift för det svenska
folkbildningsarbetet 1917, s. 6.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...försvinna
- Betänkande
... rörande folkskoleväsendet i Norrbottens län 1921, s. 105
ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...modersmålet
- a.a. s. 106, s. 383
ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...finska
- a.a. s. 350 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...språket
- Ryktet har haft sin källa i
en diskussion i finsk press med jämförelser mellan Åland och den
svenska finnbygden. Slunga a.a. s. 38.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...handlar
-
Kristen gemenskap 1929, s. 13.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...gäller.«
- a.a. s. 18, s. 21 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Finland
- a.a. s. 195.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Oslokonventionen
- a.a. s. 117.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förtryck
- Samråd i kristid, Stockholm 1986,
s. 79.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...språknationalisterna.«
- Andra kammarens
protokoll 1935, 9, s 5. ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fortsättningsskolan
-
S. Klockare - E. Wande: Finska språket i Tornedalen, Stockholm
1982 s. 39. Svenska Dagbladets årsbok 1937, s. 51 f. Redan 1936
hade dock utkommit Finsk läsebok för fortsättningsskolor i
Tornedalen, utarbetad av Björn Collinder.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...här)
- Svensk
författningssamling 1975:594
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...finskspråkiga.«
- Stockholms-Tidningen 29/1
1984.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...etc.
-
Sydsvenska Dagbladet 25/1 1984.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
