Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
USA:s bossar visste naturligtvis att det är omöjligt att vinna herravälde över andra nationer på fredlig väg. De visste genom den erfarenhet som vunnits av hitlerfascisterna, vilka också eftersträvade herravälde över andra länder, att det är otänkbart att ens drömma om ett världsherravälde utan att tillgripa våld, utan att släppa lös ett nytt krig. De beslöt att kränka freden, att förbereda ett nytt krig.Så bildades det aggressiva nordatlantblocket … Men för att dölja detta blocks aggressiva syfte för folket och bedraga folket, förklarade de det vara ett »defensivt« block mot »kommunismen«…
generaldepoten/vb52/index.html
(Om somliga tecken visas felaktigt, torde man byta till teckensatsen iso-8859-1 i läsaren.)
G. Malenkov
5 oktober 1952
Sovjetunionen har under efterkrigsperioden fortsatt sin av kriget avbrutna frammarsch på den av 18:e partikongressen utstakade vägen, en väg av fredlig utveckling och successiv övergång från socialismen till kommunismen.
Det andra världskriget avlägsnade inte kapitalismens ekonomiska och politiska motsättningar utan skärpte tvärtom dessa motsättningar ännu mera, skakade de kapitalistiska ländernas näringsliv och fördjupade det kapitalistiska världssystemets allmänna kris. Det andra världskriget infriade inte storbourgeoisins förhoppningar i de imperialistiska staterna. Var och en av de två kapitalistiska grupperingar, som under kriget stod mot varandra, hade beräknat, att de med vapenmakt skulle nyuppdela världen, erövra nya råvarukällor och utvidga avsättningsmarknaderna för sina varor, d.v.s. stärka sitt eget ekonomiska läge på sina motståndares bekostnad och uppnå världsherravälde.
Den främsta aggressiva makten — Amerikas förenta stater — hetsar ivrigt andra kapitalistiska länder till krig, först och främst de länder som ingår i nordatlantblocket, och även länder som besegrades i det andra världskriget — Västtyskland, Italien och Japan. De amerikanska bossarna bestämmer för alla blockdeltagare krigets syften, dess rutt, de styrkor som skall delta i det och avgör andra frågor beträffande krigsförberedelserna genom att diktera sin vilja.
Det går inte att ignorera historiska fakta. Och dessa fakta visar att det första världskriget resulterade i att Ryssland föll bort från kapitalismens system och att det andra världskriget resulterade i att en hel rad länder i Europa och Asien fallit bort från kapitalismens system. Det finns all anledning att anta, att ett tredje världskrig skulle leda till sönderfall för det kapitalistiska världssystemet. (Långvariga applåder.)Detta är så att säga perspektivet för kriget och dess följder, om krigsanstiftarna, aggressorerna påtvingar folken ett krig.
Sovjetmänniskornas fredliga arbete avbröts genom det fascistiska Tysklands lömska överfall på SSSR. Det inträdde en svår period i Sovjetstatens historia — Stora fosterländska kriget. Under krigets förlopp uppvisade arbetarklassen, kollektivbönderna och de sovjetintellektuella såväl vid fronten som i upplandet en höggradig medvetenhet och hängivenhet för sitt fosterland.
De historiska händelser som ägt rum under verksamhetsperioden har visat att det sovjetiska samhälls- och statsskicket inte bara är den bästa formen för organiseringen av landets ekonomiska och kulturella uppsving under det fredliga uppbyggets år, utan också är den bästa formen för mobilisering av folkets alla krafter för att slå tillbaka fienden i krigstid. Dessa händelser har också gett bevis på den väldiga tillväxten av de arbetandes politiska aktivitet, den fortsatta konsolideringen av den moraliska och politiska enheten hos det kring kommunistiska partiet fylkade sovjetfolket, den fortsatta konsolideringen av den broderliga samdräkten mellan folken i Sovjetunionen och utvecklingen av sovjetpatriotismen.
Den årliga utdelningen av Stalinpris för framstående vetenskapliga arbeten, uppfinningar och genomgripande förbättringar av produktionsmetoder vittnar om att sovjetvetenskapen och -tekniken uppnått stora framgångar. Hederstiteln Stalinpristagare har förlänats 8.470 representanter för vetenskapen, industrin, transportväsendet och lantbruket.
Kriget fördröjde för en tid lantbrukets utveckling och tillfogade det stor skada, särskilt i de distrikt som utsatts för ockupation, där kollektivbruken, maskin- och traktorstationerna och statsjordbruken förstördes och utplundrades av hitlerinkräktarna. Men trots krigstidens oerhörda svårigheter försåg kollektiv- och statsjordbruken i de östra distrikten regelbundet armén och befolkningen med livsmedel och lättindustrin med råvaror. Utan kollektivböndernas osjälviska arbete, utan deras högt utvecklade politiska medvetenhet och organisationsnivå hade vi inte kunnat lösa denna ytterst svåra uppgift.
Under Stora fosterländska kriget klarade vårt trafikväsen, framför allt järnvägarna, framgångsrikt den svåra uppgiften att säkerställa de militära transporterna samt även godstransporten för folkhushållningens behov. Under efterkrigsåren har alla större trafikgrenar inte bara återupprättats utan också betydligt växt i jämförelse med förkrigstiden.
Socialismens fiender och deras eftersägare av alla slag framställer socialismen som ett system, under vilket individualiteten undertryckes. Det finns ingenting primitivare och vulgärare än en sådan föreställning. Det har bevisligen fastställts att det socialistiska systemet säkerställt frigörandet av personligheten och den individuella och kollektiva skaparverksamhetens blomstring, att det berett talanger och begåvningar ur folkmassornas mitt betingelser för en allsidig utveckling.
Våra målare, författare och andra inom konsten verksamma personer bör i sitt arbete på att skapa konstnärliga gestalter ständigt minnas, att det typiska inte bara är det som man oftast möter, utan snarare det som med största fulländning och skärpa ger uttryck åt det väsentliga hos respektive sociala kraft. Enligt den marxistisk-leninska uppfattningen är det typiska alls inte något slags statistiskt genomsnitt. Det typiska är inte helt enkelt det mest spridda, ofta upprepade och alldagliga, det motsvarar det väsentliga hos respektive sociala och historiska företeelse. En medveten överdrift och tillspetsning av gestalten utesluter inte det typiska, utan framhäver det mera fullständigt och poängterar det. Det typiska är den huvudsfär, där partiståndpunkten kommer till uttryck i den realistiska konsten. Problemet om det typiska är alltid ett politiskt problem.
När de fascistiska inkräktarna företog överfallet på vårt land, räknade de med att det sovjetiska samhälls- och statsskicket skulle visa sig lida av inre svaghet och att sovjethemmafronten inte skull hålla. Men kriget vederlade som bekant dessa beräkningar. Kamrat Stalins historiska förklaring, att vårt lands front och uppland på grund av deras homogenitet och inre enhet i händelse av krig kommer att vara starkare än något annat lands, bekräftades helt och fullt.
Kamrat Stalin för outtröttligt den marxistiska teorin framåt. I kamrat Stalins klassiska verk »Marxismen och språkvetenskapens frågor« har den marxistiska teorins grundläggande teser rörande samhällsutvecklingens lagbundna karaktär lyfts till ett nytt och högre plan, och en allsidig behandling har ägnats åt frågorna om samhällets ekonomiska basis och dess överbyggnad samt om produktivkrafterna och produktionsförhållandena. Den dialektiska och den historiska materialismen — kommunismens teoretiska grundval — har vidareutvecklats. Kamrat Stalin har klarlagt språkets roll som ett redskap för samhällets utveckling samt utstakat perspektiven för de nationella kulturernas och språkens fortsatta utveckling. I detta verk har kamrat Stalin berikat den marxistisk-leninska vetenskapen med nya teser och därmed öppnat nya perspektiv för alla kunskapsgrenars framåtskridande.
Uppgiften om författarens namn får ej avlägsnas, utplånas eller eljest göras oläslig.
Förvaras åtkomligt.
Bäst före: senaste ändringsdatum. Äldre versioner bör förstöras.
Hela texten finns även i PDF-filen ckvb19k.pdf, som kan öppnas i GV, Xpdf eller Acrobat Reader och bättre lämpar sig för utskrift än denna sida.
Denna bok kan finnas i somliga offentliga bibliotek. Vill man ha reda på vilka, kan man söka i Libris.
Senast ändrad Mon Apr 16 22:30:09 CEST 2001
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
